Fråga facket Fråga facket

Nya rutiner ska göra taxiresan tryggare

Anställningsvillkor Taxinäringen kämpar för sin överlevnad när kundunderlaget minskar. För att säkerställa chaufförens arbetsmiljö krävs nya strategier. Vi får fortlöpande information om hur vi ska göra arbetsdagen tryggare, säger Elisabeth som är chaufför vid Vejbystrand taxi i Skåne.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Jag är en representant för min arbetsgivare, min yrkeskår och som medlem i vårt fackförbund och är mån om vårt rykte och anseende, säger Elisabeth. Foto: Lars Forsstedt

Ett ansvarsfullt servicearbete 

Elisabeth trivs som chaufför vid Vejbystrand taxi. Yrket är socialt och hon känner sig bekväm med att möta olika sorters människor.

- Det är många livsöden som jag fått ta del av. Det är ett ansvarsfullt servicearbete som jag är nöjd med, jag har hittat hem, säger hon.

Specialfordon för coronasmittade personer

Efter ett skyddsstopp av Transport påskyndades beslutet att använda specialfordon för misstänkta och bekräftade coronasmittade personer. Skånetrafiken har i samråd med åkarna kommit fram till att det ska finnas en plexiglasskiva mellan chauffören och resten av bilen.

Chaufförerna har anmält sig frivilligt till uppdraget och har fått hygienutbildnig och skyddsutrustning. Både passagerare och förare ska bära handskar och munskydd. Bilarna rengörs mellan varje körning. 

- Jag har tidigare kört rullstolsfordon, men nu kör jag en caddy. Nu sambokas inga kunder längre och direktiven är att kunden ska sitta i baksätet, säger Elisabeth.

- Om det skulle behövas hjälper jag till med säkerhetsbältet från min plats i förarsätet för att undvika närkontakt. Har kunden med sig en ledsagare vill jag helst att den personen ska sitta i framsätet. Det känns bättre än att någon ska sitta direkt bakom mig och hosta eller nysa på mig.

Den bästa arbetsgivare jag haft 

Cheferna gör vad de kan för att arbetsmiljön ska vara bra. Fortlöpande ges information om säkra rutiner och det visas omtänksamhet.

- Det är den bästa arbetsgivare jag hittills haft på mina tolv år i yrket. Alla våra chaufförer får utbildningar och tränas exempelvis regelbundet i hjärt- och lungräddning. Nu får jag utbildning och även betalt när jag går den, säger en entusiastisk Elisabeth som kort konstaterar att det annars i den här branschen inte är självklart att du får ut rätt lön utan påtryckningar. 

Riskfyllt arbete även annars

Elisabeth berättar att hon hämtat patienter vid infektionskliniken där personalen stått i full skyddsutrustning och hur kunden trots det kommit rätt in i bilen och satt sig bredvid henne.

- Inte förrän jag kört 6-7 mil och resan snart är slut framkommer det att den utskrivna patienten väntar på besked om hon är smittad av tbc.

- En annan gång skulle jag köra en äldre kvinna tillbaka till sitt äldreboende efter att hon var färdigbehandlad på sjukhuset. Hon var så eländig att jag vägrade köra henne, jag kunde inte garantera hennes säkerhet. Läkaren blev inte glad, men undersköterskorna mimade ”Tack!” till mig.

Det handlar om solidaritet 

För Elisabeth är det både en rättvisefråga och en skyldighet att vara med i facket.

- Vi ska fullgöra våra skyldigheter för att kunna ta del av våra rättigheter. Det är en lojal handling med alla de som tidigare slagits för det vi har, kollektivavtal, semester och arbetarskydd. Människor har dött för det vi har i dag, säger hon och påminner om Ådalen.

- Vi har inte fått sjukförsäkring eller annat på grund av de styrandes goda vilja utan det är fackföreningarna som har pressat på. Många är i dag totalt historielösa och jag får ofta höra: ”Vad har facket gjort för mig?”.

Elisabeth understryker hur viktigt det är att inte ta välfärden för given.

- Det fungerar inte att bara åka snålskjuts genom livet. Vi måste alla vara med och dra lasset.

- Med åren har det allt mer blivit tydligt för mig att det handlar om solidaritet och att skapa ett samhälle där vi värnar om de gamla och svaga.

Text: Sophia Gabrielsson sophia@forsstedt.se