Fråga facket Fråga facket

Med lägre lön hade jag valt något annat

Kollektivavtal Lastbilsmekanikern Albin Karlsson tror inte att lägre löner lockar fler till jobb. Tvärtom, menar han. Hade lönen varit lägre i fordonsbranschen hade han valt något annat yrke.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Lägre löner ger inte fler jobb
Lönen borde höjas för att locka fler ungdomar, säger Albin Karlsson. Foto: Mats Wingborg

Höjd lön lockar fler

Albin Karlsson är 28 år och lastbilsmekaniker i Motala. För det mesta reparerar han lastbilar från Scania. För några år sedan blev Albin Karlsson vald till kontaktombud för IF Metall. I dag är han ordförande i den lokala klubben. 

- Lönen borde höjas för att locka fler ungdomar, säger Albin Karlsson.

Produktiviteten styr

Albin Karlsson beskriver en bransch där trycket är hårt för att öka produktiviteten. På hans arbetsplats vid Wahlstedts Bil i Motala finns regler för hur lång tid olika uppgifter får ta. Men i realiteten går det inte att avgöra i förväg hur mycket tid som behövs för att hinna med ett arbetsmoment.

- Det kan vara fem lastbilar som är inbokade för service och byte av hjullager. Men plötsligt kan ett hjullager vara fastrostat. Då tar det längre tid och planeringen spricker. Konsekvensen blir att man får jobba övertid.

- Det blir alltid särskilda arbetstoppar inför sommarsemestern. När industrierna stänger passar de på att serva bilarna. Då får vi extra mycket att göra.

Ökad stress

Enligt Albin Karlsson är bilden likartad på andra lokala industrier. Han tycker det är bra att produktiviteten ökar, men att det inte bör ske till priset av ökad belastning för de anställda. Ett vanligt system, berättar Albin Karlsson, är att industrin använder gröna, gula och röda lampor. När den gröna lampan lyser flyter produktionen som den ska. När den gula lampan lyser har arbetet halkat efter och när den röda tänds är det stopp i produktionen.

- Många medlemmar klagar på ständigt ökad stress. På sikt skadar det människornas hälsa.

Bilverkstäderna förändras även på andra sätt. Albin Karlsson ser lite uppgiven ut och berättar att de flesta har allt färre reservdelar i lager. Det är ett sätt att minska lagerkostnaderna. Men det betyder samtidigt att det ofta saknas reservdelar.

- Det händer ofta att vi får skicka efter reservdelar i panik. Ibland med taxi!

Ökade behov av vidareutbildning

En annan förändring hänger ihop med att bilarna har blivit alltmer elektroniska. Albin Karlsson berättar att servicen på verkstäderna ofta handlar om att uppdatera datorprogram. Även när olika delar i en bil bytts ut mekaniskt krävs det ofta att man också gör en uppdatering av programmen.

- För att klara jobbet ställs allt större krav på datakunskap. Fler borde få sådan vidareutbildning. Då har de större möjligheter att hitta ett nytt jobb vid en neddragning.

Bättre information på gymnasiet

Albin Karlsson hoppas att fler ungdomar vill arbeta med service av lastbilar, traktorer och maskiner. Behoven är växande. Men då behövs en bättre information om yrkena redan på gymnasiet.

- Och företagen borde ordna studiedagar där även facket borde få vara med.

Lönerna bör höjas

Men ska det vara möjligt för branschen att dra till sig fler ungdomar går det inte att sänka ungdomslönerna, som en del politiker har föreslagit. Det skulle ge motsatt signal.

- Då skulle ännu färre ungdomar bli intresserade. Tvärtom tycker jag att lönerna borde höjas för att locka fler ungdomar.

- I min bransch skulle sänkta ungdomslöner inte heller ge några flera jobb. Företagen skulle inte utöka verksamheten för att det blev billigare.

Albin Karlsson berättar hur det gick till när han själv valde fordonsprogrammet i gymnasiet.

- Jag tittade på hur lönerna låg. Hade de varit lägre hade jag valt något annat.

Text och foto: Mats Wingborg 

Läs LO-aktuellt: Tema Kongressrapport 2016 - Sverige kan bättre.

Tidningen kan beställas från LO-distribution.