Gymnasieutbildning avgörande
Det avgjort största hindret för att få ett jobb är brist på gymnasieutbildning. Det gäller för inrikes och utrikes födda. Skillnaden är väldigt liten i sysselsättning mellan svenskar och utrikes födda för personer som varit i landet fyra år jämfört med tio år.
Det berättar Anna Palmér och Staffan Lindström från LO-distriktet i Västsverige i en intervju kring rapporten Etablerad som undersökt arbetsmarknaden i Västra Götaland och Västsverige genom intervjuer med politiker, arbetsförmedlare och fackligt aktiva i Göteborg och Gullspång.
- Om vi får ut nyanlända och andra utrikes födda snabbt på arbetsmarknaden kommer de att bli en stor tillgång för Sverige och ge ett bättre liv för den enskilde, säger Anna Palmér.
Göteborg skapar kompetenscenter
Göteborg har omorganiserat för en effektivare politik för dem som står långt från arbetsmarknaden. Ett kompetenscenter har öppnats i Gamlestaden nu i höst. Det är ett pilotprojekt som ska få efterföljare i Angered, Hisingen och Västra Frölunda 2016.
Kompetenscenter känns så självklara att man undrar varför alla inte redan har det.
- Tanken är att samla kompetens på ett ställe, förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning, arbetsförmedling, socialtjänst och näringsliv.
Det innebär också en nära samverkan med folkhögskolorna, det civila samhället och fackliga organisationer.
- Nu kommer den enskilda individen inte behöva gå runt till en massa olika ställen. Om Arbetsförmedlingen föreslår kompletterande utbildning så finns de utbildningsansvariga i rummet bredvid, säger Anna Palmér.
Snabbutbildning till jobb
Göteborg har insett behovet av att lyssna på lokala näringslivet och av skräddarsydda utbildningar i samarbete med lokala företag. Flexication är ett lokalt begrepp i staden för snabbutbildningar på sju - åtta veckor.
- Ett gott exempel är en städfirma i Gårdsten som sökte anställda i den egna stadsdelen och utbildade dem. De var nya på arbetsmarknaden med lokal förankring.
- Kockar har snabbutbildats och Volvo snabbutbildade 470 truckförare som alla fick jobb. Det är tre veckors utbildning för truckförarkort. Flygplatsen behöver också anställa och det är många ungdomar som skulle få en anställning om de hade det körkort som behövs för att vara anställningsbar där, berättar Anna Palmér.
Sociala hänsyn vid upphandling
Sociala hänsyn vid upphandlingar är något som kan komma att betyda mycket i Göteborg. Staden gör stora upphandlingar.
- Då kan vi kräva att man tar in x antal arbetslösa som bor i området. Det går att ställa de kraven i minst hälften av alla upphandlingar.
- Där är vi inte ännu, säger Staffan Lindström.
Enligt Arbetsförmedlingen kräver de jobb man får in en annan kompetens än de arbetslösa har och det finns många överkvalificerade som tar enklare arbeten. Om de får kortare matchande vidareutbildning släpper de sina nuvarande jobb.
- Här talar vi om en jobbkedja. När man ger undersköterskor som finns på arbetsmarknaden möjlighet att vidareutbilda sig till sjuksköterskor eller om man har jobbat länge inom förskolan och får en kortare utbildning till förskollärare får man en annan arbetsmarknad och släpper sina tidigare platser. Det är den vägen vi ska gå, anser Anna Palmér.
Låglönejobb inget för Sverige
Det finns inget internationellt samband mellan låga löner och lägre arbetslöshet. Länder med stor låglönesektor har ändå hög ungdomsarbetslöshet. Priset på arbetskraften är inte problemet.
- Att man har överkvalificerade personer på låglönejobb är däremot ett problem medan vi har svårt att tillsätta kvalificerade eller halvkvalificerade jobb för att det saknas kompetens. Om vi får in den kompetensen kan arbetslösa få in en fot på arbetsmarknaden.
Om lönerna inte går att leva på tar man flera jobb och då tar man ytterligare utrymme på arbetsmarknaden.
- Den som redan har ett jobb har lättare att få ett jobb. Vi ser på ungdomskurserna att det inte är ovanligt att man har tre jobb, ofta osäkra och tillfälliga, berättar Anna Palmér.
Snabb validering är viktig men görs inte
- Man ska inte behöva vänta med svenskundervisning tills man har fått asyl. Validering görs inte för nyanlända. Ingen frågar vad man gjort tidigare. Det kan ta upp till 13 månader.
- Då har man varit exkluderad i över ett år, säger Anna Palmér.
Strukturell diskriminering innebär att det är svårare för människor med utländska namn eller utomeuropeiskt utseende att få jobb. Generellt sett har vi en uppdelad arbetsmarknad med kvinno- och mansarbetsplatser. Urvalet görs efter hur man själv ser ut.
- Man känner sig kanske vidsynt och för mångfald men när valet står mellan två kandidater är det lätt att välja den man känner igen, säger Staffan Lindström.
Motverkar rasism
Jobbskapande aktiviteter är ett bra sätt att motverka rasism. Det handlar om att inte vara utanför arbetsmarknaden.
Om man har jobb eller är sysselsatt bidrar man med något. Enligt folk är man mindre invandrare ju högre inkomst eller tjänstegrad man har, menar Anna Palmér.
- Man pratar inte lika ofta om indier som är civilingenjörer och jobbar på Astra Zeneca som invandrare, menar Anna Palmér.
Den stora brist vi har på undersköterskor skulle kunna förbättras med validering. En undersköterskeutbildning för vuxna med annan livserfarenhet skulle kunna täcka behov inom äldrevården.
- Det är en helt annan utbildning än för en 16-åring. Livskunskap är också något man kan omsätta.
Skillnaden är språket
Lösningarna för nyanlända är samma som för alla andra. Skillnaden är att man inte har språket med sig.
Det som behövs är en individuell bedömning som kan bestå av små eller stora insatser, något som är lönsamt på lång sikt.
- Och en sak till, säger Anna Palmér, yrkesspråk. Att blanda praktik med yrkesspråk, ge mig sprutan, var finns plåster, kan motivera till andra språkstudier.
- Och har man ingen bostad eller infrastruktur mellan jobb och bostad, tillägger Staffan Lindström, så hjälper det inte att man har ett jobb.
Denna artikel publiceras också i LO-aktuellt som är bilaga i tidningen Arbetet den 4 december under rubriken Snabbspår för jobb.
Läs hela rapporten Etablerad – så skapas jobb för dem som i dag befinner sig långt från arbetsmarknaden. Rapporten är ett samarbete mellan LO-distriktet i Västsverige och LOs arbete mot främlingsfientlighet och diskriminering Alla kan göra något.
Läs också rapporten Etablering i skuggan av hög arbetslöshet, skillnadsskapande och migrationseffekter från LO 2015 av LOs utredare Ulrika Vedin.
Christina Jonsson- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.