Facket direkt facketdirekt.nu

Jämlikhet

Jämlikhet De senaste decennierna har den ekonomiska ojämlikheten kontinuerligt ökat i Sverige. Utvecklingen mot ökade ekonomiska klyftor är förvisso inte unik för Sverige, i nästan alla OECD-länder har utvecklingen gått i samma riktning under de senaste decennierna, men Sverige utmärker sig genom att takten på den ökande ekonomiska ojämlikheten varit ovanligt hög. LO kommer att titta närmare på vad som ligger bakom den ökade ojämlikheten i Sverige och komma med konkreta förslag som leder till ett mer jämlikt samhälle.

Kopiera länk för delning

{{if(filmstarts == "")}}

Film!
{{if(filmstarts == "")}} {{if(errmsg=="")}}

Sverige har splittrats. Här växer klyftorna snabbare än i något annat jämförbart land.

Barn som växer upp bara några mil från varandra lever i helt olika världar, med helt olika förutsättningar och möjligheter i livet.

Samtidigt är Sverige rikare i dag än någonsin. Hur kan skillnaderna öka när rikedomen växer?

Ojämlikhet, tillväxt och facklig organisering
1 tim 35 min
Ojämlikhetens geografi
1 tim 40 min
En stöld från vanligt folk
1 min 48 sek
Öka jämlikheten i skolan genom ny satsning på fritids
7 min
Ojämlikhetens ansikte
1 min 31 sek
Nu samlar vi oss. För ett jämlikt Sverige.
1 min 5 sek
Jämlikhet
3 min 46 sek

Jämlikhet

Klyftorna ökar mest i Sverige

Inkomstskillnaderna ökar

Diskerska KommunalI ett internationellt perspektiv är Sverige fortfarande ett förhållandevis jämlikt land. Ökande inkomstskillnader är inte heller något unikt svenskt fenomen. En stor majoritet av OECD-länderna har till exempel upplevt ökade inkomstskillnader under de senaste decennierna, men i Sverige har klyftorna under samma tid ökat mer än i andra länder.

Fram till 1980 minskade inkomstskillnaderna i Sverige men sedan dess har ojämlikheten ökat stort. Under de senaste cirka 35 åren har den ekonomiska ojämlikheten kontinuerligt ökat i Sverige.

Stora skillnader ger stora problem

Hälsorelaterade och sociala problem är direkt kopplade till ojämlikheten i samhället. Stora skillnader i ett samhälle leder till sämre hälsa, högre kriminalitet, mer depressioner och ångest, sämre välbefinnande hos barn, sämre studieresultat och en sämre ekonomisk utveckling.

De största negativa effekterna av ojämlikheten finns såklart bland de fattigaste och mest utsatta grupperna i samhället men alla drabbas av den. Ekonomisk ojämlikhet leder till ökad kriminalitet, hälsoojämlikhet och ökad risk för ekonomiska kriser och finansiell instabilitet.

Orsaker till ojämlikhet

Vad som orsakat den ökade ekonomiska ojämlikheten är inte självklart. Möjliga orsaker är ökad arbetslöshet, otrygghet på arbetsmarknaden, urholkning av sociala trygghetssystem, skattesänkningar som gynnar de som har det bäst och ökade kapitalinkomster. Andra tänkbara orsaker är effekterna av globaliseringen, ökad digitalisering och minskad facklig organisering.

Troligen har många olika faktorer samspelat och skapat den utveckling vi sett i Sverige under de senaste dryga tre decennierna.

Toppen drar ifrån

Kapitalinkomsterna koncentreras

Brandman, medlem i KommunalUnder de senaste decennierna har de som har störst inkomster dragit ifrån resten av befolkningen. En viktig förklaring till detta verkar vara att kapitalinkomsterna blivit större och mer koncentrerade till toppen av fördelningen. Den statistik som finns tillgänglig över förmögenhetsfördelningen visar att förmögenheterna i toppen ökat stort och att de absolut rikaste dragit ifrån.

Klyftor mellan arbetande, sjuka och arbetslösa

Under de senaste årtiondena har klyftorna också ökat mellan de som förvärvsarbetar och de som inte arbetar. De som haft ett arbete har generellt sett haft en god inkomstutveckling medan de som inte förvärvsarbetat, till exempel sjuka och arbetslösa, har haft en mycket svag inkomstutveckling.

Skatter och transfereringar har fått en mindre utjämnande roll, speciellt sedan millennieskiftet. Dessutom har jobbskatteavdraget bara omfattat de med arbete och inte gällt olika socialförsäkringsförmåner. Det har inneburit att de relativa inkomsterna för sjuka och arbetslösa försvagats.

Klass, kön, etnicitet

Det finns tydliga tecken på att klass, kön och etnicitet spelar stor roll. Speciellt utsatta grupper är till exempel utrikes födda och ensamstående. Dessa grupper har haft en mycket negativ utveckling under de senaste decennierna vad gäller relativa genomsnittliga inkomster och andel relativt fattiga.

Skillnader finns också mellan heltidsarbetande och dem med deltid eller en otrygg anställning. Deltidsarbete är inte jämt fördelat mellan olika grupper i befolkningen. Arbetare är i högre grad deltidsanställda än tjänstemän och kvinnor är i högre grad deltidsanställda än män.

Jämlika samhällen presterar bättre

Ökad jämlikhet löser mycket

Skolkök i Rydboskolan Österåker.När samhällen uppnått en viss materiell standard är det inte fortsatt ekonomisk tillväxt som är nyckeln till högre medellivslängd och större lycka. I ett utvecklat samhälle är det mer effektivt att satsa på ökad jämlikhet för att komma åt hälsoproblem, sociala problem eller sämre skolresultat än att satsa extra resurser direkt på sjukvården, socialtjänsten och skolan.

Jämlikheten är produktiv

I olika internationella jämförelser visar det sig att de nordiska länderna som har relativt sett små klassklyftor och generösa välfärdssystem ligger i topp när det gäller konkurrenskraft. Jämlikheten är produktiv. OECD och andra som analyserat detta anser att Sverige sedan ojämlikheten började öka under 1990-talet har förlorat i omställningsförmåga och tillväxt på grund av de ökade klassklyftorna.

Jämlikhetsutredningen

Bakgrund

industriLO-kongressen 2016 beslutade att tillsätta en större utredning om ojämlikheten i samhället. Utredningen är omfattande och ska pågå under hela kongressperioden.

Jämlikhetsutredningen ska:

  • analysera den ökade ojämlikheten i samhället,
  • föreslå åtgärder för att minska ojämlikheten,
  • bilda opinion för ökad jämlikhet.

Kunskap om ojämlikheten

Det behövs mer kunskap om vad som orsakar de ökade skillnaderna och hur vi på bästa sätt kan komma åt dem. LO initierar därför en jämlikhetsutredning för att fördjupa kunskaperna om den ekonomiska ojämlikheten i Sverige, både vad gäller dess utveckling, dess orsaker och dess konsekvenser. LO kommer även formulera lösningar som kan bryta utvecklingen. 

LO-kongressen beslutade även att LO ska:

  • ta initiativ till en statlig maktutredning,
  • arbeta vidare med frågorna om hur ett demokratiskt inflytande över och i samhället kan stärkas.

Projektstyrning

LOs vice ordförande Therese Guovelin är ansvarig för jämlikhetsutredningen i LOs ledning. Marika Lindgren Åsbrink är projektledare.

Rapporter

1. Vad betyder arbetsinkomsterna för ojämlikheten?

De ekonomiska klyftorna har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet. Det beror dock inte särskilt mycket på arbetsinkomsterna utan mer på kapitalinkomsterna. Den svenska modellen med hög facklig organisationsgrad, kollektivavtal som täcker större delen av arbetsmarknaden och samordnade löneförhandlingar ser ut att ha haft betydelse för detta.

Rapporten "Vad betyder arbetsinkomsterna för ojämlikheten?" hittar du här

2. Högerpopulismen och jämlikheten – en essä

Boken tar sin utgångspunkt i jämlikhetens två dimensioner: dels den vertikala som handlar om inkomst och förmögenhet, dels den horisontella som handlar om människors lika rätt och värde i livets icke-ekonomistiska aspekter som könsroller, etnicitet, sexuell identitet och livsstilsval.

Högerpopulismen kan tolkas som en reaktion mot ökad ojämlikhet i den vertikala dimensionen, i globaliseringens och kunskapssamhällets spår. Men den är också en reaktion mot ökad jämlikhet i den horisontella dimensionen.

Boken Högerpopulismen och jämlikheten hittar du här

3. Program för en jämlik skola

Skolan är grundläggande för att skapa lika möjligheter för alla, men den svenska skolan är inte jämlik. Studieresultat är starkt kopplade till familjebakgrund, och enligt vissa studier har detta samband stärkts över tid i Sverige. LOs program för en jämlik skola lämnar en rad förslag på hur den svenska skolan kan bidra till ett samhälle med högre kunskapsresultat och mindre klyftor. 

Program för en jämlik skola hittar du här 

4. Ojämlikhetens geografi - platsens betydelse för människors livsvillkor i Sverige

Det finns betydande skillnader mellan olika platser i Sverige när det gäller människors möjligheter och livsvillkor. Det gäller centrala områden som arbete, bostäder, utbildning, offentlig service och politiskt deltagande. Människors levnadsvillkor både i glesbygder och i socialt utsatta bostadsområden i det urbana Sverige behöver få större uppmärksamhet. 

Den nationella politiken, i samspel med politiken på lokal och regional nivå, behöver bli mer aktiv och styrande för att inte den geografiska polarisering som karaktäriserar vårt land ska bli ännu större. 

Rapporten Ojämlikhetens geografi - platsens betydelse för människors livsvillkor i Sverige hittar du här

5. Facklig organisering och ekonomisk jämlikhet

Sedan 1980-talet har den ekonomiska ojämlikheten stigit i Sverige och följt en trend som är gemensam för hela västvärlden. Ökningen sammanfaller med en period då fackföreningsrörelsen försvagats i många länder.

Globalisering av handel, en omläggning av den ekonomiska politiken och sjunkande medlemssiffror i många länder har minskat fackets möjlighet att upprätthålla lönenivåer och motverka skillnader på arbetsmarknaden.

Rapporten Facklig organisering och ekonomisk jämlikhet hittar du här

6. Sverigedemokraterna i den svenska geografin

Rapporten undersöker orsakerna till Sverigedemokraternas (SD) oproportionerligt stora framgångar i landsbygdsområden, och varför gapet i stöd för SD mellan städer och landsbygd har ökat över tid.

Rapporten Sverigedemokraterna i den svenska geografin hittar du här

7. Jämlikhet och tillväxt

Ojämlikheten har ökat i den stora majoriteten av OECD-länder under de senaste decennierna. Den historiskt höga nivån och hastiga ökning av inkomstskillnaderna i OECD-länderna har lett till en diskussion om vilka konsekvenser detta får för både individers och länders välmående. Sverige sticker ut som det land där inkomstskillnaderna ökat mest, om än från låga nivåer, vilket gör frågan särskilt aktuell för svenska beslutsfattare. 

Rapporten Jämlikhet och tillväxt hittar du här

8. Ojämlikhet och radikala högerpartier

Högerradikala partier har blivit en etablerad del av det politiska landskapet i de flesta västeuropeiska länder under de senaste decennierna. Framgången för dessa partier har varierat över tid och på senare tid, i enstaka fall, även stagnerat eller gått bakåt.

Rapporten Ojämlikhet och radikala högerpartier hittar du här

 

 

LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE - BARNHUSGATAN 18, 105 53 STOCKHOLM - TEL 08-796 25 00 - FAX 08-796 25 17 - E-POST INFO@LO.SE - ORG. NR. 802001-9769