Facket Direkt

Facket bör vara ägare till Socialfondsprojekt

Arbetsmarknad Sverige får miljarder via EUs fonder för att öka individens kompetens och konkurrenskraft. Självklart ska facken vara med och se till att våra medlemmar får del av detta. Conny Hansson som är LOs representant i strukturfondspartnerskap och ombudsman för IF Metall, Mellersta Norrland delar med sig av erfarenheter från perioden 2007-2013.

Publicerad
Uppdaterad
Facket bör vara ägare till Socialfondsprojekt.
Foto: Lars Forsstedt

Erfarenheter från perioden 2007-2013

Tillsammans med grannavdelningen IF Metall Höga kusten genomfördes sex lyckade EU-projekt där deltagande företag generellt höjt sin kompetens och där medlemmarna fått en individuellt anpassad kompetenshöjning.

- Vi har kunnat använda många av EUs miljoner till att hjälpa våra medlemmar. Det här borde alla LOs medlemmar få del av. Men det är svårt att väcka intresse för de här frågorna.

- Vi försökte få andra förbundsavdelningar att gå med i en förstudie, men det blev inget av. Intresset var för lågt.

Conny Hansson vill att fler fack diskuterar vad Regionalfonden och Socialfonden (ESF) egentligen kan göra för tillväxten och utvecklingen i regionen och för medlemmarnas kompetensutveckling och konkurrenskraft.

- Vi måste prata om vilken aktör vi skulle kunna vara. Tvärfackligt skulle vi kunna tillföra regionen och våra medlemmar så mycket.

- Vi behöver ett forum för att regelbundet diskutera de här frågorna tillsammans, säger han.

LO och följeforskningen har ofta kritiserat att många kompetensutvecklingsprojekt riktats till de med högre utbildning (tjänstemän) i företag och offentliga organisationer, trots att en utpekad målgrupp i Socialfonden är de med lägst utbildning.

- Om inte vi är där och slåss för våra medlemmar så gör ingen annan det, säger Conny Hansson.

Bra samarbete i strukturfondspartnerskapet

Strukturfondspartnerskapet i Mellersta Norrland består av politiker från kommuner och landsting, ledamöter från olika intresseorganisationer, sametinget och från arbetsmarknadens parter.

Conny Hansson tycker samarbetet i partnerskapet fungerar bra. Tidigt i perioden kunde de olika parterna slåss för sitt men nu ser de på varandra som ledamöter med ett gemensamt mål, att arbeta för regionens bästa. Alla kan se fördelar för regionen i det enskilda projektet även om det hamnar i en annan kommun och län.

Det handlar mycket om ledarskap, säger Conny Hansson. Vi ska ju fatta beslut i konsensus, men det är inga problem om någon har en avvikande åsikt och därmed stoppar ett projekt med sin röst.

Handlingarna skickas ut 14 dagar innan strukturfondspartnerskapets möte, vilket ger gott om tid för inläsning. Då har ESF-myndigheten bedömt alla projektansökningar och avgjort om de uppfyller lagkraven och programmålen. Innan mötet har även ordförande, sekreterare och handläggare gått igenom alla ansökningar och gjort förslag till en preliminär prioritetsordning av projektansökningarna.

ESF-myndigheten har en tillbakadragen roll på partnerskapet. De kollar lagligheten men lägger inga värderingar, säger Conny Hansson. Det är bra att de är med på mötet om vi har frågor. Men ibland saknar vi ESF-handläggarna. De skulle kunna ge mer detaljinformation.

Utlysningar där det offentliga, företag och organisationer uppmanas att komma in med projektansökningar arbetas fram av partnerskapet tillsammans med ESF-myndigheten.

Alla i partnerskapet har deltagit i arbetet med att utforma en arbetsordning. Den har reviderats vid några tillfällen, men bara formella ändringar som till exempel krävdes när sekretariatet flyttades från Härnösand till Östersund. Strukturfondspartnerskapet har god insyn i budgeten. Ledamöterna får arvode samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst och reseersättning.

Någon direkt utbildning för sitt uppdrag har inte Conny Hansson fått. Strukturfondspartnerskapet har under perioden vid ett par tillfällen haft två-dagars möten, där myndigheten har gett sin syn på programmen. I övrigt har han själv läst in sig på de olika programmen, på riksnivå och regionalt.

Conny Hansson menar att han möts med respekt av de övriga i partnerskapet. Politiker och övriga har varit mycket positiva till att IF Metalls avdelningar sökt projektmedel.

Jag är en aktiv ledamot som drivs av att bevaka LOs intressen och kunna påverka utvecklingen av vår region.

Fördel att driva eget EU-projekt

IF Metallavdelningarna Mellersta Norrland och Höga kusten var banbrytande när de själva gick in som projektägare av ESF-projekt, något som ingen fackförening i Sverige gjort tidigare.

Vi såg att våra medlemmar inte fick någon kompetensutveckling. Här fanns en möjlighet att finansiera utbildning och samtidigt skapa ett mervärde till det fackliga medlemskapet, säger Conny Hansson. Dessutom ville vi få företagen att inse vikten av utbildning och få dem att satsa på det själva i fortsättningen.

Från de båda avdelningarna har enbart positiva reaktioner kommit. Fördelarna med att själv äga projekten är många. Medlemsvärdet höjs när facket jobbar med sina medlemmar och deras arbetsgivare i frågor om kompetensutveckling, jämställdhet och tillgänglighet. Medlemmarna har fått kompetensutveckling som de annars inte skulle ha fått. Framför allt har facket kunnat styra vilken typ av utbildning den enskilde ska få, i samarbete med arbetsgivaren.

Conny Hansson berättar om ett företag som var med i IF Metalls kompetensutvecklingsprojekt och ville utbilda sina anställda i C-körkort. Men facket krävde att alla skulle få utbildning för CEF-körkort. Arbetsgivaren menade att jobbet inte krävde mer än C och att ett körkort på högre nivå bara skulle göra personalen mer attraktiv för andra företag.

Just det, säger Conny Hansson. Det är det som är meningen med Socialfondens mål om individuell kompetenshöjning och att stärka den egna konkurrenskraften. Alla vinner på det, individen men också företagen. De anställda fick sin CEF-körkortsutbildning.

Relativt riskfritt

Avdelningarna har inte vunnit ekonomiskt på alla projekt. De ska vara självfinansierande, varken mer eller mindre. Däremot får man fördelar av delade overheadkostnader och att en del av kontorsytan betalas av projekten.

Risken att misslyckas och inte få tillbaka EU-medel för sina utgifter eller bli återbetalningsskyldig om en revision underkänner projektet gör att många fackförbund känner tvekan inför att själv äga ett EU-projekt. Dokumentation och bokföring måste sparas i 12 år och så länge kan också revision av projekten göras.

Men risken är så gott som obefintlig om man gör rätt, menar Conny Hansson. Allt handlar om att ha noggranna och bra rutiner och göra affärsmässiga upphandlingar av utbildningsföretagen. Det gäller också att ha självgående projektledare med stark facklig förankring som kan branschen.

I projekten har två projektledare jobbat ute med medlemmar och företag. En person har ansvarat för alla offerter och all utvärdering. Ytterligare en har ansvarat för bokföring och administration.

Vi har en platt organisation och det är en stor fördel, säger Conny Hansson.

- I många större organisationer delegeras ofta ansvaret ner till en projektgrupp och ägaren är inte så aktiv. Vår styrelse som är firmatecknare är med i projektet hela tiden.

Affärsmässig upphandling

Ekonomiska resurser krävs för att kunna agera bank i väntan på utbetalning från ESF. Om projektet har många utbildningar på en gång och inte redovisar i tid blir det snabbt stora summor att ligga ute med. Det gäller att försöka sprida utbildningarna jämnt över året. Men det är också viktigt att göra affärsmässiga upphandlingar.

Vi bjöd in 120 utbildningsföretag, varav 60 lämnade anbud. Därefter gjorde vi en bedömning av dem och valde ut de företag vi ville jobba med, säger Conny Hansson.

Det är viktigt att intervjua företagare och medlemmar ordentligt om vilka utbildningar som behövs. Diamantslipningsutbildning, ja, men vilken typ? Likaså med ritningsutbildning. Det finns många olika och man måste veta i detalj. Ju mer man vet, desto bättre upphandlingsunderlag blir det.

Ett ramavtal har tecknats med utbildningsföretagen om att inga fakturor går ut förrän utbildningen är genomförd och deltagarlistan redovisad. Med en månad till sista betalningsdag hinner redovisningen in till ESF-myndigheten i god tid. I regel rör det sig om två månader som avdelningen måste ligga ute med pengar innan ESF-medlen kommer in.

Men visst finns andra risker också, säger Conny Hansson.

- Ett företag kanske anmäler 15 deltagare, sen kommer bara tre eftersom företaget har fått så mycket att göra. Det är också svårt att jobba med jämställdhetsfrågor och tillgänglighet. Många företag tycker inte det är viktigt.

Fler förbund borde vara med

ESF-myndigheten har haft flera informationsträffar för att väcka idéer och sprida kunskap om möjligheten att starta och finansiera projekt. Företag, organisationer och den offentliga sektorn bjuds in särskilt men alla möten är offentliga. Information om regelverk och alla projekt ligger öppet på myndigheternas websidor för den som är intresserad.

Vi har fått bra hjälp av ESF-myndigheten under tiden men det går att göra mer, säger Conny. Myndigheten borde kunna vara mer rådgivande i hur man skriver ansökan.

Ett beslut om att söka medel till ett ESF-projekt måste vara väl förankrat i den egna organisationen. Allt måste vara noggrant genomgånget och klart med de företag som ska delta. Conny Hansson påpekar vikten av att företagen verkligen förstår vad de lovar, att leverera deltagare till utbildningarna.

Vi har jobbat mycket med våra företag i projekten och de har träffat varandra. De är i en starkt konkurrensutsatt bransch. Våra projekt har gjort att små företag, som själva inte skulle klara att ligga ute med pengar, också kunnat vara med.

Förbundet IF Metall har målmedvetet byggt upp en organisation för att kunna få fackligt mervärde med hjälp av EUs fondmiljarder. På förbundskontoret finns sammanlagt två heltidstjänster med ansvar för frågan. I varje avdelning finns en arbetsmarknadsansvarig ombudsman och förtroendevald och i varje region en NUTS-ansvarig ombudsman. Avdelningarna har inte byggt upp någon parallell organisation för att driva sina projekt eftersom de redan har ansvariga i styrelse och ombudsmannen.

Fler förbund borde satsa på detta, säger Conny Hansson. De har samma behov av att stödja sina medlemmar och öka kompetensutvecklingen. Vad gör vi när nästa lågkonjunktur kommer? LO-distrikten borde kunna samordna projekt med avdelningar som var och en inte klarar egna projekt.

IF Metalls EU-projekt har uppmärksammats på många håll, inte bara i Sverige utan även i EU och deltagit i konferenser. Även om företagen från början var lätt misstänksamma är de mycket positiva i dag. Mindre företag kan visa tendens till att tro att det alltid är någon annan som ska betala för utbildning som behövs i företaget. Men alla deltagande företag har i alla fall börjat diskutera kompetensutveckling och strategifrågor.

Det är ett nytt klimat i de 55 företag som varit med i IF Metalls projekt, säger Conny Hansson. Nu har vi en helt annan dialog när vi är ute. Vi kommer inte bara för förhandlingar. Vi har bidragit till kompetensutveckling och ökad konkurrenskraft för medlemmarna, för företagen och för regionen.

Kan vi med det här hjälpa en medlem till jobb så är det värt allt arbete!

Filis Sigala