Publicerad på Dagens Arena 1 april 2024
De senaste årens positiva utveckling avseende nyanländas etablering riskerar att brytas och utmaningarna med långtidsarbetslöshet och segregation förvärras när konjunkturen försämras. Det är hög tid att kavla upp ärmarna och genomföra förslag för en ambitiösare integrationspolitik. Sysselsättningsutvecklingen för utrikes födda har varit anmärkningsvärt stark på senare år bland såväl kvinnor som män. Även om skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda fortfarande är stor krymper den snabbt. Skillnaderna är nu de minsta så långt SCB:s statistik går tillbaka. För flyktingar har etableringstiderna tydligt förkortats. För dem som togs emot 2013 tog det fem år innan mer än hälften arbetade. Bland dem som togs emot 2017 har 53 procent arbete efter fyra år.
Arbetsmarknadsläget är avgörande för etableringstiderna. Den försvagning av konjunkturen som nu sker riskerar att bli ett olyckligt avbrott i etableringen. Antalet inskrivna arbetslösa har ökat sedan i somras. I slutet av februari var det närmare 360 000 personer. Precis som i tidigare lågkonjunkturer innebär ett ökat inflöde av nya – och ofta bättre rustade – arbetslösa att grupper med sämre förutsättningar knuffas längre bak i kön. Det ger längre arbetslöshet för dem som redan har det svårast, inte minst utomeuropeiskt födda kvinnor. Stödet i etableringen behöver vässas och förbättras. Att låta en stor grupp människor stå utanför arbetslivet och samhällsgemenskapen är inte ett alternativ. Det råder heller ingen brist på förslag på området.
Utredningen om förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor tillsattes sommaren 2022 för att samla ihop kunskap, dra lärdomar från andra länder och presentera nya lösningar. Delbetänkandet Etablering för fler – jämställda möjligheter till integration gav goda förslag. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrsson stoltserade med betänkandet under Järvaveckan 2023 och har vid upprepade tillfällen utlovat att förslagen ska övervägas och beredas. Det har nu snart gått ett år sedan det överlämnades men fortfarande saknas initiativ från regeringen. Nu behövs agerande. Utredningen föreslog att etableringsprogrammet görs mer ambitiöst, innehållsrikt och individanpassat, bland annat genom individuella slutmål och tidigare och mer parallella aktiviteter, men också genom förlängd programtid när det behövs. Etableringsinsatserna måste erbjudas till dess att individen etableras på arbetsmarknaden, snarare än under oflexibla tidsbestämda ramar. Även personer som invandrar av familjeskäl – oftast kvinnor – ska få ta del av insatserna, och bli berättigade till ersättning. Det har goda förutsättningar att öka arbetskraftsdeltagandet och på sikt sysselsättningen men även friheten för individen. Ett minskat ekonomiskt beroende innebär större jämställdhet. Alla dessa förslag är utmärkta och stödjer långsiktig etablering, ett måste för svensk arbetsmarknad.
För att ytterligare stärka jämställdheten och språkutvecklingen är det viktigt att förslaget om ett nytt statsbidrag till kommuner för att bedriva öppen förskola blir verklighet. Det finns mer att göra för att stärka nyanländas etablering. Ökade satsningar för fler timmar i SFI – gärna fysiskt i branschanpassad och yrkesspecifik form – än dagens minst 15 timmar per vecka. Skollagens minsta garanterade vistelsetid i förskola för barn med arbetslösa föräldrar behöver också ökas från samma nivå. Deltagande i förskola har positiva effekter på barnens framtida studieprestationer, arbetsmarknadsutfall och livsinkomster. Dessutom medför det mer tid för de arbetslösa föräldrarna att söka jobb och delta i etableringsinsatserna. Investeringar i tidiga, kompetenshöjande insatser och kvalificerat stöd i jobbsökandet ger snabbare etablering. Sådana investeringar ger på relativt kort tid stora samhällsekonomiska vinster. Arbetet med nyanländas etablering kan inte dras i långbänk utan måste påbörjas så snabbt det går. Då blir tiden i arbetslöshet kortare och integrationsprocessen snabbas på, trots en svagare konjunktur.
Vår uppmaning till Johan Pehrsson inför vårbudgeten är därför enkel: Prioritera integrationsåtgärderna genom att skyndsamt ändra i regelverken och tillföra resurser. Genomför de förslag som du var så oerhört stolt över för snart ett år sedan, de kommer att ge effekt!
Susanna Gideonsson, LOs ordförande
Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande
Var är integrationsåtgärderna, Johan Pehrsson?
Stöd i jobbsökandet och kompetenshöjande insatser för nyanlända ger samhällsekonomiska vinster. Det skriver Susanna Gideonsson och Therese Guovelin från LO.
Publicerad Uppdaterad