Publicerat i Norrköpings tidning 18 november 2011
I praktiken är det möjligt för arbetsgivaren att kringgå reglerna och ha visstidsanställningar under hur lång tid som helst. På så sätt blir många helt utan anställningsskydd. Det skriver Per Bardh, avtalssekreterare, LO.
För några dagar sedan reste jag runt på arbetsplatser i Norrköping. I samtal med fackligt aktiva stärktes jag i uppfattningen att arbetsgivare i allt högre utsträckning överutnyttjar möjligheten att visstidsanställa personal.
Om arbetsgivarna vill göra sig av med folk på sågen i Braviken eller minska antalet fastighetsskötare på Bandygränd är det inte svårt att gissa vilka som får gå först: De visstidsanställda. Då behövs ingen uppsägningsprocess för anställningen upphör bara att gälla. Anställningen är otrygg.
Företagen är inte intresserade av att minska antalet visstidsanställda. Inte för att visstidsanställningar är de ungas språngbräda in på arbetsmarknaden. Nej, det handlar om att visstidsanställningar gör det extra smidigt för landets arbetsgivare att göra sig av med folk.
Arbetsgivarna och regeringen har redan varit mycket framgångsrika när det gäller att försvaga tillsvidareanställningen. Förutom provanställning på upp till sex månader och säsongsarbete är det numera tillåtet att helt fritt avtala om visstidsanställning på upp till två år inom en femårsperiod. Därefter är det möjligt att avtala om vikariatsanställning på upp till två år inom en femårsperiod. I praktiken är det möjligt för arbetsgivaren att kringgå reglerna och ha visstidsanställningar under hur lång tid som helst. På så sätt blir många helt utan anställningsskydd.
Att bara ungdomar har visstidsanställningar är en myt. Enligt en ny rapport från Kommunal är medelåldern på en visstidsanställd i kommuner och landsting 35 år. Ungdomsproblem? Snarare är det ett problem för alla kvinnor som inte kan leva på sin lön. Visstidsanställningar är därmed ett allvarligt jämställdhetsproblem eftersom det handlar om förlorad självständighet. Hur modernt är det?
Eftersom det är betydligt vanligare att kvinnor har visstidsanställningar är det sannolikt en bidragande orsak till att kvinnan fortfarande tar det största ansvaret för hem och barn. Hennes situation på arbetsmarknaden är ju ändå mer osäker än mannens. Samtidigt förstärks arbetsmarknadens tudelning i en manlig och en kvinnlig arbetsmarknad där villkoren är olika. Det vill jag göra något åt. Därför är ett av LO:s krav i avtalsrörelsen att begränsa möjligheten för arbetsgivarna att anställa på visstid till max två år.
PER BARDH avtalssekreterare, LO