LO fakta - alla fakta

Regeringen har remitterat ett utkast till lagrådsremiss om vissa ändringar i det allmänna pensionssystemet. I förslaget till lagrådsremiss ingår delar som inte tidigare har remissbehandlats. LO vill framföra följande synpunkter, baserat på tidigare ställningstaganden i samband med andra remisser angående det allmänna pensionssystemet.

Denna rapport visar hur man kan se på löneutrymmet under de närmaste åren då ekonomin väntas vara i en djup konjunktursvacka. Dagens kris är främst en efterfrågekris och inte en lönekostnadskris. Detta framgår av det snabba produktionsfallet och hur olika makroekonomiska vinstmått för näringslivet utvecklas, där kapitalavkastningen faller mer än bruttovinstandelen. Att krisen främst är en efterfrågekris betyder att lönebildningen inte har en avgörande roll för krisbekämpningen. Lönebildningens aktörer bör i stället inrikta sig på att ta ut det löneutrymme som finns.

Sammanfattning av LOs synpunkter En strävan att uppnå ökad enhetlighet gällande återkrav av felaktigt utbetalade förmåner inom välfärdssystemen är bra. Utredningens förslag om att ta återkravsregeln i lagen om allmän försäkring som utgångspunkt för en enhetlig regel om återbetal­ningsskyldighet är bra. Att undantag tillåts när den enskilde inte orsakat den felaktiga utbetalningen, och inte haft anledning att tro att utbetalningen varit felaktig, är en förutsättning. En generell återkravslag bör liksom utredningen föreslår innehålla en eftergiftsregel. Det är också rimligt att en sådan utformas restriktivt, med utgångspunkt i att felaktigt utbetalda förmåner ska betalas tillbaka. Samtidigt får en sådan regel inte utformas så rigoröst att den slår mot människor som befinner sig i svåra lägen. LO anser att utredningens avvägning i frågan är acceptabel. Det är i grunden riktigt att myndigheter och kommuner ges möjlig­heter att tillämpa avräkning för att justera felaktiga utbetalningar till en enskild. LO menar dock att de utvidgade möjligheter till detta som utredningen föreslår är allt för långtgående. Att låta avräkning ske mot barnbidrag och underhållsstöd, förmåner som är riktade till barn, bör inte accepteras. LO anser att det är rimligt med regler om ränta. LO vill i samman­hanget betona det principiellt riktiga i att även ersättningstagare bör ha möjlighet att kräva ränta i de fall utbetalningen varit felaktig till dennes nackdel.

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009

Den prognos över svensk ekonomi som vi presenterar i detta nummer av Ekonomiska Utsikter är en av LO-ekonomernas allra mest dystra genom tiderna. Förhållandena manar till mycket stor eftertanke och analys av orsakerna till krisen, såväl för våra politiker och som för oss ekonomer.

Merparten av de problem som Lavaldomen har skapat kan lösas inom ramen för den svenska kollektivavtalsmodellen. Därför välkomnar vi inriktningen på utredningens förslag. Men för att garantera att utländsk arbetskraft likabehandlas med svensk arbetskraft måste EGs lagstiftning ändras. Det säger LOs ordförande Wanja Lundby-Wedin i en kommentar till den så kallade Lavalutredningen, som på regeringens uppdrag har lämnat förslag till hur Sverige ska hantera konsekvenserna av EG-domstolens dom i det så kallade Laval-målet.

LO anser att förslaget, som utgör en sammanslagning av ett stort antal föreskrifter, med en omfattning på 120 sidor är svårtillgängligt. Omfattningen gör inte heller revideringsarbetet lättare. LO ser också problem i harmoniseringen med andra myndigheter när det gäller regler och benämningar. Att nya föreskrifter harmoniserar med andra myndigheters regler och benämningar måste vara ett grundkrav.

LO ställer sig bakom utredningens uppdrag och ambition att modernisera och utveckla servicen till medborgarna. Det är viktigt med tillgänglighet och effektivitet i såväl kostnad som utförande.

LO har beretts tillfälle att yttra sig över ovan nämnda promemoria från Socialdepartementet. Borttagandet av förmögenhetsskatten har, utöver fördelningspolitiska och intäktsmässiga konsekvenser, inneburit ett haveri för uppgiftsinsamling och kunskapen om hur förmögenheterna är fördelade. Nu pågår en mödosam uppbyggnad av denna kunskap igen. Ett område som påverkats är vissa delar av välfärdssystemen som tar hänsyn till eventuell förmögenhet för beräkning av rätten till förmåner. Det handlar om underhållsstöd, bostadsbidrag, bostadstillägg för pensionärer, äldreförsörjningsstöd och bilstöd till personer med funktionshinder men också om studiemedel.

Under 2005 och 2006 har LO drivit ett förbundsgemensamt projekt som har behandlat frågor om fackets ägaransvar och hur fackets ägarmakt ska användas. Projektet är en uppföljning av det arbete som gjordes inför LO:s demokratikongress år 2000, vilket då resulterade i ett placeringsreglemente för LO och förbunden. LO-kongressen år 2004 beslutade vidare att LO skulle verka för att en bred debatt förs inom fackföreningsrörelsen angående makten över pensionskapitalet. Det övergripande syftet med projektet har varit att skapa en mer samlad facklig, social och etisk profil när det gäller synen på investeringskapitalets användning. Projektet har även syftat till att öka LO:s och förbundens interna kompetens på området. Denna rapport är en avrapportering av projektgruppens arbete. Rapporten kan även ses som en inventering av detta område, med slutsatser om inriktningen på det framtida arbetet.

LO anser att en stor framtida utmaning ligger i att nå ökad produktivitetstillväxt i kombination med hög sysselsättning i privat sektor, för att både säkra stabil och solidarisk skattefinansiering av välfärden och goda reallöneökningar i hela ekonomin.

Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. I en ny rapport från LO visas att ungas villkor ser olika ut på vägen ut i arbetslivet.

Utredningen visar på ett bra sätt att aktivitetsersättningen inte har fungerat så som den var tänkt vid införandet. Att ha med ordet aktivitet i namnet är ingen garanti för att det genomförs i praktiken. Under den tidsperiod som aktivitetsersättningen har funnits har försäkringskassan brottats med stora problem och omorganiserats samtidigt som ett lavinartat inflöde till försäkringen lamslog handläggningsprocessen. De som kanske allra svårast har hamnat i kläm är de ungdomar som inte har fått det stöd och den hjälp att komma in på arbetsmarknaden som samhället borde ha bistått med. LOs ställningstagande: Det är bra att se över trygghetssystemet för dem som från tidig ålder helt saknar arbetsförmåga Det är bra om de som har arbetsförmåga får bättre stöd och hjälp att ta tillvara den inom arbetsförmedlingen.

Våra gemensamma välfärdssystem ska ge ekonomisk trygghet i olika skeden av livet. Att systemen används rätt och inte missbrukas ligger i allas vårt gemensamma intresse. Felaktigt användande av de ekonomiska för­månerna innebär inte bara direkta ekonomiska kostnader för samhället, det riskerar också att leda till ett urholkande av välfärdssystemens legitimitet. Det är precis som utredningen konstaterar statens ansvar att säkerställa att hushållningen med våra gemensamma resurser är god, att välfärdssystemen är kostnadseffektiva och att de förmåner som betalas ut tillfaller människor som faktiskt är berättigade till dem.

Denna rapport redovisar maktelitens inkomstutveckling under åren 1950–2007 i relation till den genomsnittliga lönen för en industriarbetare. Riskkapitalisternas inkomster samt bonusar i näringslivet studeras särskilt. Detta är den tionde rapporten i LOs serie om den svenska makteliten.

För att den kommande gymnasie­reformen ska kunna få någon betydelse för utvecklingen av de yrkesför­beredande programmen, krävs att de föreslagna nationella programråden får relativt omfattande mandat och att parterna får ett faktiskt inflytande i en rad frågor. De förväntningar branschens parter har på ungdomarnas förkunskaper när de antas till ett yrkesförberedande program måste också vägas in, och inte ses som en avgränsad formfråga i utbildningssystemet. Det vore därför önskvärt att de nationella program-rådens arbete kunde komma igång, där bland annat frågeställningarna i den aktuella promemorian skulle kunna behandlas.

Engagemanget för en bra företagshälsovård är bland LOs medlemsförbund stort. Utredningen har i stort mottagits positivt bland förbunden som ett steg i rätt riktning. En ny lagstiftning som kvalitetssäkrar företagshälsovården välkomnas. Även företagshälsovårdsnämnden samt att ALI ges ett tydligt ansvar för utbildningarna är positivt.

LO har beretts tillfälle att ge synpunkter på ovanstående slutbetänkande. Delar av arbetsmiljölagen (AML) har utretts sedan 2004. LO och dess förbund har under utredningens gång gett utredaren synpunkter och även yttrat sig över Bättre arbetsmiljöregler 1. LO har inhämtat förbundens synpunkter på slutbetänkandet vilka sammanfattas i detta yttrande.

Förslag läggs om avskaffande av bestämmelsen att arbetsgivaren ska genomföra en rehabiliteringsutredning enligt 22 kapitlet 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Arbetsgivaren ska dock fortfarande lämna de upplysningar till Försäkringskassan som behövs för att den försäkrades behov av rehabilitering snarast ska kunna klarläggas och även i övrigt medverka därtill. Vidare innehåller promemorian förslag om avskaffande av de tidsfrister som anges i 22 kapitlet, 5 och 6 §§ AFL, avseende avstämningsmöte och rehabiliteringsplan. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.