Fråga facket Fråga facket

Svenska arbetarkvinnor ska inte tvingas jobba deltid

Jämställdhet Mer måste göras för att utjämna löneskillnaderna mellan män och kvinnor.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Göteborgs-Posten 23 oktober 2023

Årets avtalsrörelse har – trots kostnadskrisen – varit nästan helt befriad från konflikter. Men bara nästan. Fackförbundet Kommunal har gång på gång tvingats varsla om konflikt för att få ut industrins lönemärke med tillhörande låglönepott. Varsel har lagts på alltifrån Hemfrids städare till storsjukhusens kökspersonal. Och avtalskampen rullar fortfarande vidare.
Kommunals lönekamp går nästan helt under den offentliga radarn. Lönekampen uppmärksammas sällan i TV och tidningar. Men för de av oss som vill se ett Sverige med mindre klyftor mellan kvinnor och män så är Kommunals kamp kanske det viktigaste konkreta jämställdhetsarbetet som just nu genomförs.

Svensk arbetsmarknads villkor är generellt bättre än i de flesta andra länder. Men löneklyftorna mellan kvinnor och män är fortsatt stora. Den genomsnittliga månadslönen för en kvinna i ett arbetaryrke är 27 100 kronor. Detta kan jämföras med en man vars månadslön i genomsnitt är 30 800 kronor. Med andra ord så tjänar kvinnor i arbetaryrken 12 procent mindre än män inom arbetaryrken. Men den faktiska löneskillnaden är ännu större när hänsyn tas till att kvinnliga arbetare jobbar deltid i större utsträckning än män. 42 procent av kvinnorna i arbetaryrken arbetar deltid. Motsvarande andel för män i arbetaryrken är 14 procent, och endast åtta procent av männen i tjänstemannayrken.

Den vanligaste orsaken till att kvinnor i arbetaryrken arbetar deltid är att de inte har blivit erbjudna heltidsarbete. Löneklyftan mellan kvinnor och män inom arbetaryrkena har sedan millennieskiftet minskat från 85 procent till 88 procent av en medellön. Men hela minskningen skedde under de första åren på 2000-talet. Sedan finanskrisen har löneklyftan mellan kvinnliga och manliga arbetare varit konstant.

Vad krävs då för att Sverige ska utjämna löneskillnaderna? Några reformer framstår som särskilt centrala. Sverige behöver en mindre könssegregerad arbetsmarknad. Faktum är att löneskillnaderna mellan kvinnor och män inom samma yrke är försvinnande små. Tar man hänsyn till att kvinnor och män jobbar i olika branscher så sjunker löneskillnaderna från 12 till cirka tre procent. Sverige präglas således av värdediskriminering, där yrken som domineras av kvinnor betalas sämre än yrken som domineras av män. Här behövs många insatser. Men en konkret insats är att uppmuntra och göra det attraktivt för tjejer att läsa de yrkesprogram som i dag domineras av killar. Sverige behöver också en heltidsnorm. I dag tenderar branscher där det jobbar många kvinnor att präglas av deltid, men också ofrivillig neddragning av arbetstid – så kallad hyvling. Arbetets förläggning behöver hanteras mycket mer ansvarsfullt inom flera branscher.

Avslutningsvis behöver svensk fackföreningsrörelse hålla i låglönesatsningarna. Det finns både kvinnor och män som är lågavlönade. Men då kvinnor i mycket större utsträckning har låga löner så kommer lönemodeller som ger mer till yrken med låga löner alltid vara gynnsamma för jämställdheten.

Torbjörn Hållö, LO-ekonom