Publicerad i Dagens samhälle 20 februari 2018
Klyftorna i skolan är ett av våra allvarligaste samhällsproblem. Andelen som inte når kunskapsmålen ökar varje år och enligt Skolverket saknade så många som var sjätte elev gymnasiebehörighet när de slutade årskurs nio förra året. Det belyser på ett sorgligt sätt hur ojämlikheten har vuxit i skolan på samma sätt som den har vuxit i vårt samhälle de senaste 35 åren.
När skolan inte klarar att skapa goda kunskapsresultat för alla är det arbetarklassens barn som drabbas hårdast. Den återkommande PISA-undersökningen synliggör en tydlig klassdimension, nämligen att elevers chans att klara skolan i hög utsträckning avgörs av föräldrarnas inkomst, bostadsadress och utbildningsnivå. I dagens Sverige har familjebakgrund större betydelse för skolresultaten än i ett genomsnittligt OECD-land.
Grundskolan är avgörande för framtida möjligheter. Det innebär att när barn inte får samma möjlighet att klara skolan får de inte heller jämlika livschanser. Det påverkar såväl fortsatta studier och arbetslivet, som den fysiska och psykiska hälsan. Det handlar om de barn Unga Örnar organiserar, om LO-förbundens medlemmars barn.
Politikens ändlösa oenighet om skolsystemet får inte längre begränsa barns rätt till jämlika chanser i skolan. För oavsett design på skolsystemet finns effektiva, och jämförelsevis snabba, insatser för att öka jämlikheten i skolan. Därför vill vi i LO och Unga Örnar uppmana nationella och kommunala beslutsfattare att göra rejäla och omgående satsningar på tre områden:
Lugn och ro i skolan. Fler vuxna i skolan och utbyggd elevhälsa skapar studiero och trygghet. Sverige har internationellt ovanligt stora problem med bristande studiero i skolan. Lärmiljön spelar roll för alla elevers kunskapsresultat, men är enligt OECD särskilt viktigt för elever med mindre resurser och elever som har svårare att kompensera för utebliven inlärning efter skoltid.
Tidiga insatser för elever med behov av särskilt stöd. Särskilt stöd som sätts in tidigt och generöst betalar tillbaka sig senare. Svensk skola brister över lag i att ge särskilt stöd till elever som har behov av det. Därtill sätts insatserna in sent. Därför krävs fler speciallärare, specialpedagoger och elevassistenter i förskoleklass och tidiga årskurser. Forskningen visar att tidiga insatser är särskilt viktigt för att utjämna skillnader i kunskapsresultat utifrån socioekonomisk bakgrund och kön.
Lärfritids. Ett rejält utbyggt och avgiftsfritt fritids hjälper fler barn att utvecklas. Det är beprövat att kompensatoriska insatser från det allmänna har effekt. Därför ska fritids få en tydligare roll i skolväsendets uppdrag att öka likvärdigheten. Det kräver mer personal och ett större utbud av pedagogiska aktiviteter.
Skolväsendet är varken hela orsaken eller hela lösningen till samhällets ojämlikhetsproblem. Men skolan har en avgörande betydelse för att vända utvecklingen. Därför är det hög tid att öka jämlikheten i skolan och skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn. På så sätt kan vi minska klyftorna och ge alla barn samma livschanser. Det skapar trygghet för vanligt folk.
Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande
Anders Österberg, Unga örnars ordförande och riksdagsledamot i S