Publicerad på dn.se 17 september 2024
Den största reform Sverige genomfört för att möta framtidens arbetsmarknad har helt missförståtts av två forskare i en SNS-rapport. Syftet med omställnings- och kompetensreformen, där omställningsstudiestödet är en del, är tydligt. När människors kompetens hålls aktuell och relevant ökar den frivilliga rörligheten på arbetsmarknaden och uppsägningar undviks. Anställda behöver på eget initiativ kunna stärka sin ställning genom utbildning.
Att behovet av ny och uppdaterad kompetens i arbetslivet är stort vittnar de senaste årens debatt om arbetskraftsbrist om. Fack och arbetsgivare inom industrin har inventerat kompetensbehoven och drar slutsatsen att det har blivit svårare att hitta rätt kompetens. De närmaste åren behöver företagen ny- och ersättningsrekrytera 300 000 personer. Den 1 oktober 2022 sjösatte PTK, LO och Svenskt Näringsliv tillsammans med staten en efterlängtad reform för det livslånga lärandet. Ett nytt Saltsjöbadsavtal, historiskt från start. I denna reform är kompetens- och omställningsstöden en del av helheten. I den andra vågskålen ligger förändringarna i lagen om anställningsskydd.
När Peter Fredriksson och David Seim på uppdrag av SNS nu säger sig granska denna historiska reform visar det sig att de helt har missförstått reformens syfte. Omställningsstudiestödet är inte en arbetsmarknadsåtgärd i traditionell bemärkelse. Det är en möjlighet för både uppsagda och anställda att skaffa sig kompetens som gör att man stärker sin ställning på arbetsmarknaden. Intresset för att studera med omställningsstudiestöd är stort bland både arbetare och tjänstemän och många uppfattar behovet som brådskande. 100 000 ansökningar har hittills lämnats in till CSN och här har regeringen ett verkligt problem att hantera: att se till att CSN får de resurser som krävs för att de ska hinna med handläggningen.Omställningsorganisationerna inspirerar och vägleder individer till studier – en möjlighet som tidigare saknats för gruppen yrkesverksamma. De erbjuder vägledning, yttrande till CSN, kollektivavtalat kompletterande studiestöd, korta betalda utbildningar, validering etc. En del av överenskommelsen är dessutom Kammarkollegiets nya omställningsorganisation för personer som inte omfattas av kollektivavtal – detta missas helt i rapporten.
Det säger sig själv att en reform av den här kalibern inte går att utvärdera fullt ut på många år. Stödet för reformen har varit, och är fortsatt, brett från såväl den nuvarande som den tidigare regeringen.
Omställningsstudiestödet är, liksom lagen om anställningsskydd, ett förhandlat paket och inte en del av statens ordinarie arbetsmarknadspolitik. Fack och arbetsgivare tar ett stort ansvar, även ekonomiskt, genom våra gemensamt ägda omställningsorganisationer att rusta yrkesverksamma för framtidens arbetsliv. I det sammanhanget är det högst rimligt att staten bidrar med det offentliga omställningsstudiestödet.
Mattias Dahl, vice vd, Svenskt Näringsliv
Veli-Pekka Säikkäla, avtalssekreterare, LO
Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp