Publicerad i Svenska Dagbladet 20 januari 2022
De höga elpriserna har återigen skapat debatt om vad orsaken är och vad som krävs för att förhindra att det händer igen. Vänsterpartiet föreslår att regeringen ska förhindra att det läggs fler elkablar till EU-länderna på kontinenten och Liberalerna förespråkar mer kärnkraft.
Detta är inte åtgärder för att lösa det akuta problemet och frågan är om de ens är långsiktiga lösningar. De höga elpriserna har uppstått med redan befintliga elkablar från Sverige till kontinenten och såvida de inte kapas kommer de att fortsätta leverera el. Problemet kan således uppstå igen. Kärnkraftverk kräver lång tid för att återstartas och än längre tid tar det att bygga nya. Dessutom drivs elpriserna upp av höga priser på gas som i stor omfattning importeras till EU, inte minst från Ryssland. Detta driver upp elpriserna också i Sverige eftersom vi redan är integrerade med det europeiska elsystemet. Inom EU tillverkas 20 procent av elen genom naturgas. Ytterligare ett eller några svenska kärnkraftverk lär inte kunna ersätta gasbehovet.
Grundproblemet är att EU inte är tillräckligt självförsörjande på ”billig” el. Det är därför angeläget att EU utvecklar en energipolitik som också sätter mål för självförsörjningsgraden. Inte minst är det viktigt för Sveriges möjligheter att nå sina energipolitiska mål.
EU har följande fyra mål till 2030:
- Att minska växthusgaserna med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivåer.
- Att öka andelen förnybar energi i energiförbrukningen till 32 procent.
- Att öka energieffektiviteten med 32,5 procent.
- Att sammanlänka minst 15 procent av EUs elsystem.
Fokus är således på att minska energisystemets klimatpåverkan samt att ytterligare integrera EU-ländernas energisystem. Men, eftersom de höga elpriserna beror på otillräcklig energitillgång kommer inte dessa mål att bidra till lösningen. EU skulle behöva ett mål för självförsörjningsgraden av el. Tyvärr saknas ett sådant mål.
Elsystem som allt mer baseras på förnyelsebar energiproduktion blir mer effektivt om det är sammanlänkat med andra. Men vid elbrist kommer det däremot att leda till stigande priser, vilket också är vad vi har sett.
Sverige får då svårt att förverkliga sin energipolitik som syftar till att förena följande tre mål:
- Försörjningstrygghet.
- Konkurrenskraft.
- Ekologisk hållbarhet.
Innebörden av den svenska energipolitiken är att elproduktionen ska vara klimatneutral, leda till förhållandevis låga elpriser samt leverera de mängder el som behövs vid olika situationer. För svensk del innebär det att vi producerar så mycket el att vi på årsbasis är nettoexportörer. Vid en europeisk jämförelse har vi också förhållandevis låga elkostnader och elproduktionens klimatpåverkan är nära noll.
Eftersom Sverige och Norden redan är sammanlänkade med kontinenten kommer vi också fortsättningsvis att påverkas av elpriserna där. Ytterligare kärnkraft i Sverige kommer inte att bromsa den prisökning som uppstår i andra delar av EU till följd av energibrist där. Svenska politiker som vill förhindra framtida elbrist med höga energipriser som följd borde därför rikta in sig på att komplettera EU:s energipolitik med ett mål för självförsörjningsgraden av el inom unionen.
Johan Hall, utredare på LO