Publicerad i Dagens Nyheter 8 maj 2021
En undersköterska i Bräcke och en snickare i Åsele betalar i dag ofta mer inkomstskatt än en person på Östermalm som lever på avkastningen av sin förmögenhet. Den som har en villa i Danderyd betalar samma fastighetsskatt – i kronor och ören – som den med ett radhus i Värnamo.
För den som har råd går det att göra avdrag på hemstädning och privata omsorgstjänster till ett värde av 75.000 kronor om året, samtidigt har antalet äldre som en anställd i hemtjänsten besöker på ett arbetspass tredubblats sedan 1980-talet. Sverige behöver en skattereform som gynnar vanligt folk.
Skatter har flera viktiga funktioner. De bidrar till hållbar tillväxt och full sysselsättning genom att finansiera investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. De bidrar även till omfördelning – från kapital, företag och höga arbetsinkomster till låg- och medelinkomsttagare. Skattesystemets mest centrala funktion är dock dess betydelse för att säkra den gemensamma välfärdens långsiktiga finansiering.
Totalt har skattekvoten minskat med 7 procentenheter sedan 1990 – vilket innebär cirka 350 miljarder kronor i lägre skatteintäkter.
I januariavtalet enades regeringen och samarbetspartierna om behovet av en ny omfattande skattereform. Från LO:s sida anser vi att det är hög tid att det arbetet inleds och slutförs. Motiven till detta är tre:
1. Skattesystemet har blivit fullt av avdragsmöjligheter och undantag som ofta främst gynnar resursstarka grupper och bäddar för skatteplanering. Exemplen är många: de allt generösare skattereglerna för fåmansbolagen, jobbskatteavdragen, fastighetsskattens omvandling till en regressiv fastighetsavgift, skattelättnader för sparande på investeringssparkonton och införandet av rutavdrag för köp av hushållsnära tjänster.
2. Skatteuttaget är otillräckligt för att finansiera välfärden och de investeringar som behövs i vår infrastruktur och för att klara klimatmålen. En del av dessa behov kan och bör finansieras med lån men på sikt måste skatteintäkterna också öka. Sedan 1990-talet har omfattande skattesänkningar inte motsvarats av skattehöjningar på andra områden. Totalt har skattekvoten minskat med 7 procentenheter sedan 1990 – vilket innebär cirka 350 miljarder kronor i lägre skatteintäkter.
3. Vi behöver ett skattesystem som i högre utsträckning bidrar till att utjämna inkomstskillnaderna i samhället. Sedan mitten av 1990-talet har den omfördelande effekten av de svenska skatte- och transfereringssystemen kontinuerligt minskat. Samtidigt har inkomstskillnaderna ökat snabbare i Sverige än i något annat OECD-land. Det förklaras framför allt av ökade och mer koncentrerade kapitalinkomster, parallellt med minskad kapitalbeskattning och en urholkning av trygghetssystemen som drabbat låginkomsttagare hårt.
Vi anser att jobbskatteavdraget bör ersättas med en ny statlig skattereduktion lika för alla former av förvärvsinkomster.
Dagens skattesystem är både ohållbart och orättvist. LO har därför antagit en ny skattepolicy med konkreta förslag för ett mer rättvist och effektivt skattesystem som bättre ska bidra till finansieringen av behoven i välfärden, vår infrastruktur och klimatomställningen:
● Trygga kommunsektorns finansiering och fördela kostnaderna för välfärden mer jämlikt. I många lands- och glesbygdskommuner är skatten i dag hög samtidigt som behoven i välfärden är stora. Staten måste ta ett större finansieringsansvar för välfärden för att undvika kommunala skattehöjningar av demografiska skäl. Statsbidragen behöver höjas löpande för att möta såväl behovs- som prisökningar. Det kommunala utjämningssystemet bör också omformas så att kommunalskatten blir jämnare mellan olika kommuner.
● Byt jobbskatteavdraget mot ett förvärvsavdrag för vanligt folk. Det är genom arbete vi kvalificerar oss till ersättning från arbetslöshets-, sjuk- och föräldraförsäkringen. Vi anser att jobbskatteavdraget bör ersättas med en ny statlig skattereduktion lika för alla former av förvärvsinkomster.
● Inför en ny rättviseskatt på inkomster av tjänst över en miljon kronor om året. Skattesystemet ska vara tydligt progressivt för att följa principen om skatt efter bärkraft. Dessutom behöver dagens stora antal skattereduktioner och skatteavdrag stramas åt. De orättvisa rut- och rotavdragen bör exempelvis slopas.
● Gör kapitalbeskattningen enhetlig och höj kapitalinkomstskatten till 35 procent. Kapitalinkomstbeskattningen är i dag full av undantag som främst gynnar de rikaste. Det är dags att slopa alla särregler, inklusive den förmånliga beskattningen av fåmansbolagen.
Dagens orättvisa fastighetsavgift kan ersättas av en mer rättvis schablonskatt baserad på markvärdet. För att skydda normalinkomsttagare bör skatten på permanentbostaden begränsas i förhållande till inkomsten.
● Ersätt den kommunala fastighetsavgiften med en markskatt på småhus och bostadsrätter. Bostäder ska beskattas i proportion till sitt värde och mer likformigt mellan upplåtelseformer. Dagens orättvisa fastighetsavgift kan ersättas av en mer rättvis schablonskatt baserad på markvärdet. För att skydda normalinkomsttagare bör skatten på permanentbostaden begränsas i förhållande till inkomsten.
● Inför en ny arvs- och gåvoskatt på större förmögenheter. Små och medelstora arv bör inte beskattas utan en ny arvs- och gåvoskatt bör ha ett högt grundavdrag, exempelvis 400.000 kronor för arv.
Vi vill understryka att det vore fel läge att höja skattekvoten i nuvarande krishanteringsfas eller i den närmaste återhämtningsfasen. Men på lite sikt måste skatteintäkterna öka i Sverige. Coronakrisen har satt fingret på de stora bristerna i välfärden. Den har också tydliggjort konsekvenserna av de senaste decenniernas ökade inkomstskillnader.
Sverige behöver en nystart efter krisen med såväl omfattande investeringar i välfärden och i vårt infrastruktursystem som investeringar för att klara den nödvändiga omställning som klimatkrisen ställt oss inför.
Vi behöver ett skattesystem som kan möta dessa behov, som gynnar vanligt folk i stället för eliten, och som gör det möjligt för Sverige att återigen bli världens mest jämlika land.
Susanna Gideonsson, LO:s ordförande
Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande
Lisa Bengtsson, LO:s andre vice ordförande
Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare
Tobias Baudin, ordförande, Kommunalarbetareförbundet
Marie Nilsson, ordförande, IF Metall
Linda Palmetzhofer, ordförande, Handelsanställdas förbund
Johan Lindholm, ordförande, Byggnadsarbetareförbundet
Valle Karlsson, ordförande, Seko
Tommy Wreeth, ordförande, Transportarbetareförbundet
Per-Olof Sjöö, ordförande, GS
Malin Ackholt, ordförande, Hotell och Restaurangfacket
Magnus Pettersson, ordförande, Fastighetsanställdas förbund
Eva Guovelin, ordförande, Livsmedelsarbetareförbundet
Urban Petersson, ordförande, Elektrikerarbetareförbundet
Mikael Johansson, ordförande, Målareförbundet
Pontus Georgsson, ordförande, Pappersindustriarbetareförbundet
Jan Granvik, ordförande, Musikerförbundet