Publicerad i Dagens Nyheter 10 juni 2024
Den 1 oktober 2022 sjösatte PTK, LO och Svenskt Näringsliv tillsammans med staten en efterlängtad reform för det livslånga lärandet. Ett nytt Saltsjöbads¬avtal, historiskt från start. Men reformen brottas med inkörningsproblem: i dag väntar fortfarande 21 750 personer på besked om omställningsstudiestöd. Av alla de som skulle ha påbörjat sin utbildning i augusti 2023 väntar fortfarande, ett helt läsår senare, 2 300 personer på besked.
Omställningsstudiestödet är en central del i överenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd. Stödet skapar förutsättningar för livslångt lärande och ger yrkesverksamma mitt i livet möjlighet att studera med upp till 80 procent av lönen. När stödet är fullt utbyggt 2026 beräknas mer än 40 000 personer kunna studera med omställningsstudiestöd varje år. Samhället, företagen och individerna är alla vinnare.
Syftet med reformen är tydligt. När människors kompetens hålls aktuell och relevant ökar den frivilliga rörligheten på arbetsmarknaden och uppsägningar undviks. Arbetsgivarna ansvarar för den kompetensutveckling de anställda behöver för sitt arbete, men anställda behöver också på eget initiativ kunna stärka sin ställning genom utbildning.
I tider när många länder står inför stora och snabba förändringar i spåren av digitaliseringen, utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och klimat¬omställningen kommer arbetstagarnas och företagens omställningsförmåga att vara en viktig konkurrensfaktor.
Lösningen ligger i den historiska överenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd.
Det är mycket glädjande att intresset för att studera med omställnings¬studiestöd är så stort bland både arbetare och tjänstemän. Undersökningar från fackförbund visar att mellan 40 och 50 procent är intresserade av att studera med detta stöd. Majoriteten är mellan 40 och 49 år, alltså mitt i arbetslivet.
Omställningsstudiestödet är en stor och viktig pusselbit för att förverkliga individers möjligheter att ta del av det livslånga lärandet. Framför allt blir det ekonomiskt möjligt att utbilda sig som vuxen. Men reformen som ska öka tryggheten och minska kompetensbristen bromsas upp av CSN:s handläggningsresurser. Medel för omställning som skulle gå till människor i utbildning riskerar att brinna inne flera år fram¬över på grund av otillräckliga resurser för handläggning. Vi parter har haft en god dialog med såväl CSN som med regering och opposition, och visst ser vi att det går framåt. Men det går för långsamt. Regeringen förbereder som bäst höstens statsbudget där det rimliga är att staten tydligt visar att den tar sitt ansvar för att omställningsstudiestödet äntligen blir väl fungerande.
Vi förutsätter att:
● Regeringen skyndsamt skjuter till mer pengar till CSN för att de som söker omställningsstudiestödet ska få besked i rimlig tid innan utbildningen startar. Myndigheten har påbörjat införandet av ett nytt datasystem för att underlätta handläggningen och det är bra, men räcker inte. Det tar för lång tid innan det kan bidra till kortare handläggningstider.
● Regeringen inför de regelförenklingar som CSN har föreslagit och som syftar till att effektivisera handläggningen hos myndigheten. Parterna har säkerställt att det är i enlighet med reformens intention, men hade gärna sett att det kom på plats tidigare. Vi vill se beslut om lagrådsremissen innan sommaren, så att processen för genomförandet kan fortsätta enligt plan.
Såväl ansvaret som kostnaderna för reformen delas mellan staten och parterna. Parternas omställnings¬organisationer, TRR och TSL med flera, stöttar individer med studie- och yrkesvägledning och utfärdar yttrande till CSN inför beslut om omställningsstudiestöd. Vår uppgift som parter och ägare är att ge omställningsorganisationerna de bästa förutsättningarna för att lyckas med det utökade uppdrag reformen förde med sig.
Vi driver samtidigt partsgemensamma kartläggningar av branschernas utbildnings- och kompetensbehov. Industrins parter är klara med sin och fler branscher kommer att följa. Vi för dialog med lärosäten om hur de bäst kan möta behoven hos nya studentgrupper. Både den förra och den nuvarande regeringen har missbedömt CSN:s förutsättningar att utföra sitt uppdrag och därmed uppfylla statens åtagande. Reformen är långsiktig. Vi parter tar ett långsiktigt ansvar. Vi känner oss trygga med att reformen inom några år kommer att fungera som det är tänkt.
Men reformens barnsjukdomar som borde varit lösta fortsätter att påverka människor som vill eller behöver vidare¬utbilda eller omskola sig. Det är nu regeringen gör upp förutsättningarna för höstens budget och kan visa att staten står upp för trygghetsöverenskommelsen: Ge CSN verkliga förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag.
Veli-Pekka Säikkälä, LOs avtalssekreterare
Mattias Dahl, vice vd, Svenskt Näringsliv
Martin Wästfelt, ordförande, PTK:s förhandlingschefsgrupp