Publicerad i Svenska Dagbladet 8 juni 2021
LO och Socialdemokraterna är av den bestämda uppfattningen att myndigheter måste kunna dela information mellan sig för att få stopp på den alltmer utbredda arbetslivskriminaliteten i Sverige. De åtta myndigheterna i samverkan mot arbetslivskriminalitet kan idag inte dela nödvändig information med varandra på grund av den nuvarande sekretesslagstiftningen. Skatteverket kan till exempel inte berätta för Arbetsmiljöverket vilka företag de ska genomföra inspektioner på baserat på Skatteverkets kunskap om oseriösa och kriminella företag. Det ska aldrig löna sig att begå brott eller skaffa sig konkurrensfördelar genom att inte följa regler och lagar.
LO och Socialdemokraterna har under lång tid uppmärksammat de omfattande problemen med osund konkurrens och arbetslivskriminalitet som breder ut sig i vårt samhälle. Det handlar om brottslig verksamhet och ska hanteras som brottslig verksamhet – ingenting annat. För kriminella aktörer utnyttjar människor och företag genom att rita upp nya normer och regler på arbetsmarknaden. De använder företag som brottsverktyg och arbetare blir brottsoffer med ökade risker att skadas på jobbet. I värsta fall dör de.
Enligt siffror från Arbetsmiljöverket skadas mer än 37 000 personer på jobbet och över 10 000 personer blir sjuka varje år. Cirka 50 arbetare kommer aldrig hem till sina familjer igen. Eftersom vi inte vet hur många utländska arbetare som jobbar i Sverige tillfälligt som blir sjuka, skadas eller dör årligen är siffrorna oklara. Vissa av dem försvinner spårlöst när olyckan är framme. Det pratas allt för ofta om att det sker olyckor när det i själva verket rör sig om att arbetsgivaren inte följt föreskrifter eller bestämmelser.
Det är helt avgörande att få igång ett långsiktigt arbete för att få bukt med de allvarliga avarter som finns på svensk arbetsmarknad. I januari överlämnade Mikael Sjöberg en utredning med förslag på hur regeringen kan stävja kriminalitet i arbetslivet. Utredningen rekommenderade att regeringen bör se över frågan om förändringar i sekretesslagstiftningen. Dagens sekretesslagstiftning är otydlig och det leder till att olika myndigheter gör olika bedömningar på grund av oklarheter. Våra grannländer har länge haft fokus på den här frågan och det är bra att vi nu äntligen kan se att fler partier och aktörer uppmärksammar problemet. För det krävs långsiktiga satsningar som försvårar användandet av arbetsmarknaden som en spelplan för kriminella att styra och ställa och därmed slå ut seriösa företag.
Det har hänt mycket de senaste åren. Över 4000 kontroller har genomförts sen 2018. I fokus för kontrollerna har de mest riskutsatta branscherna som byggsektorn, skönhetsindustrin och restaurangbranschen varit. Kontrollerna har givit resultat och visat att det finns stora problem på arbetsmarknaden idag. Under 2019 tvingades till exempel en av tio av de kontrollerade företagen att stänga hela eller delar av sin verksamhet på grund av de brister som hittats. Och över 10 miljoner kronor i sanktionsavgifter har utdömts. Vid kontrollerna fann myndigheterna bland annat människohandel, riskfyllda arbetsmiljöer, farliga och oskyddade arbetsmaskiner, bristande säkerhetsutrustning och bidragsbrott. Inget av det här hör hemma på svensk arbetsmarknad.
Regeringen har under den senaste tiden agerat med flera viktiga åtgärder för att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Polisen har fått större befogenheter att kontrollera arbetsgivare i branscher där problem med utnyttjande av arbetskraft är stora. Sanktionsavgifter för arbetsgivare har fördubblats. Straffen har skärpts för de företag som begår allvarliga arbetsmiljöbrott. Tidigare i år kom nyheten om en varaktig myndighetsgemensam insats mot arbetslivskriminalitet med kraftig förstärkning av resurserna till myndigheterna för att kunna utöka antalet kontroller. Ett bra nästa steg är att följa utredaren Mikael Sjöbergs rekommendationer och komma vidare i förslag på förändringar i sekretesslagstiftningen. Förändringar i dagens regelverk kommer förbättra myndigheternas arbete och detta måste nu skyndsamt utredas av regeringen.
För när avarter och brottlighet såsom arbetsmiljödumpning, lönedumpning, skattebrott, människoexploatering och människohandel inte lönar sig kommer det kraftigt minska i omfattning. Jämlikheten i samhället kommer att öka i takt med att fler arbetare har säkra, trygga och välbetalda jobb att gå till. Det kommer leda till att skatteintäkterna ökar både på kommunal, regional och statlig nivå. De offentliga finanserna stärks av livsdugliga företag som med långsiktiga engagemang kan konkurrera på en sund marknad. Det ger en ökad kvalité på välfärdstjänsterna men även ett bättre fungerande lokalsamhälle. Arbetslivet ska alltid präglas av schyssta villkor och sund konkurrens.
Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande
Anna Johansson, ordförande Arbetsmarknadsutskottet (S)