Fråga facket Fråga facket

Regeringen måste göra gemensam sak med Danmark och stoppa minimilönedirektivet

Genom minimilöndirektivet överförs oåterkalleligen makt från arbetsmarknadens parter till EU, trots att medlemsstaterna har inte gett EU befogenhet att lagstifta om löneförhållanden och föreningsrätt. Det skriver företrädare för Arbetsmarknadens EU-råd.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Altinget 9 januari 2023

Den svenska arbetsmarknadsmodellen tjänar svenska löntagare, företag och Sveriges konkurrenskraft väl. Vår modell innebär bland annat att parterna, helt utan statlig inblandning, ansvarar för lönebildningen. Parternas självständighet i denna fråga är en avgörande beståndsdel i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Bred svensk samsyn
Vi, Arbetsmarknadens EU-råd (Svenskt Näringsliv, LO och PTK), har därför motsatt oss att EU lagstiftar om löner. Det har också riksdagens samtliga partier gjort och Sverige röstade i höstas nej till EU:s direktiv om minimilöner. Bakom den breda samsynen i Sverige finns en oro för att EU-reglering om lön kan komma att långsiktigt underminera den svenska arbetsmarknadsmodellen. Samma oro finns i Danmark. Genom direktivet överförs oåterkalleligen makt från arbetsmarknadens parter till EU. Vi hamnar på ett sluttande plan där EU successivt kan få möjlighet att utöka de EU-rättsliga reglerna om lön. Det är en pusselbit som hör mycket nära samman med andra för parterna helt centrala frågor, som exempelvis rätten att vidta stridsåtgärder och föreningsrätt. EU:s fördrag är tydligt. Medlemsstaterna har inte gett EU befogenhet att lagstifta om löneförhållanden och föreningsrätt. Denna helt grundläggande aspekt om EU:s bristande kompetens har framhållits inte bara av oss parter utan också av samtliga riksdagspartier. Det är därför mycket angeläget att regeringen vidhåller denna inställning och nu agerar därefter.

Värna parterna
Genom direktivet skapas en EU-reglering om minimilön och kollektiva förhandlingar som öppnar för domstolsprövningar i EU-domstolen – ytterst också av vår modell. Att Sverige fått löften om att direktivet varken kräver att lagstadgade minimilöner måste införas eller att kollektivavtal måste allmängiltigförklaras kan för stunden låta betryggande, men det utgör ingen som helst garanti för att Sverige på sikt ändå inte kommer att tvingas ändra på sin modell. Vi tror dessutom inte heller att svaret på hur vi bygger ett EU med starka parter, kollektivavtal och bättre fungerande arbetsmarknader är att överlämna mer makt till EU. De nationella parternas regleringsutrymme måste värnas. Lösningarna måste ta hänsyn till de olika arbetsmarknadsmodellerna i EU.
På andra sidan sundet har nu den nya regeringen i Danmark, Sveriges närmaste allierade i motståndet mot minimilönedirektivet, beslutat att väcka en ogiltighetstalan mot direktivet i EU-domstolen i linje med Danmarks principiella inställning under hela förhandlingen. En ogiltighetstalan innebär att EU-domstolen ska pröva om EU:s lagstiftare genom att anta direktivet om minimilöner har brutit mot fördraget.

”Allt annat vore tjänstefel”
Vi förväntar oss att Sveriges regering på motsvarande sätt kommer vidhålla sitt motstånd och försvara parternas självständighet och därmed den svenska arbetsmarknadsmodellen. Arbetsmarknadens EU-råd uppmanar därför regeringen att, i nära samråd med oss parter, intervenera i målet vid EU-domstolen till stöd för våra allierade i Köpenhamn, allt annat vore tjänstefel. Det är dags att gå från ord till handling.

Susanna Gideonsson, LOs ordförande
Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv
Martin Linder, Förbundsordförande i Unionen och ordförande för förhandlings- och samverkansrådet PTK