Fråga facket Fråga facket

LO och Kommunal: Slut välfärdsgapet

Välfärd LO presenterar idag sin nya rapport Välfärdsgapet - där skillnaden mellan förväntningar och behov i välfärden jämförs med välfärdens förutsättningar, I förlängningen hotas välfärdsmodellen om inte finansieringen möter de ökade behoven och den tygellösa privata driften utan stöd av befolkningen får fortsätta. Välfärdsgapet måste slutas.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Rapporten som presenteras idag på Kommunals kongress kommer att uppdateras årligen med aktuella prognoser om behoven i välfärden. Här pekas på behovet av förstärkning av välfärdens finansiering.

– Vi kan inte nöja oss med läget i välfärden idag. Kvaliteten i skola, vård och omsorg måste höjas. Vår rapport visar att utmaningarna är stora och att kraftiga förstärkningar behövs. På två veckor får äldre med hemtjänst hjälp av i genomsnitt 16 olika personer. Nästan var sjätte barn till föräldrar med högst gymnasieutbildning får inte godkänt i matematik i årskurs nio. säger Susanna Gideonsson, ordförande för LO.  

Inför det kommande valet pekar LO och Kommunal på bristerna som anställda och brukare i välfärden möter varje dag. Brister som får stora återverkningar i samhället i stort. Befolkningskurvan ökar behoven av personal i framför allt äldreomsorg och förskola. 

– Samhället hänger ihop. Brister i skolan gör det lättare för kriminella gäng att rekrytera ungdomar, hög personalomsättning i äldreomsorg gjorde äldre extra utsatta för covidsmitta och den pressade vården gör att Sverige är mycket känsligt för kriser, säger Susanna Gideonsson.

Rapporten konstaterar att välfärden behöver förstärkas med över 200 miljarder kronor den kommande mandatperioden. Rapporten presenterades idag på Kommunals kongress där välfärdsarbetare från hela landet samlats.

– Välfärden lider av en kronisk underbemanning. Ska vi fortsatt ha en stark välfärd som går att lita på så måste det anställas 102 000 personer till välfärden. Och det måste få kosta. Annars kommer kvaliteten försämras och tilliten till välfärden urholkas, säger Malin Ragnegård, Kommunals ordförande.

Rapporten visar att stora skattepengar går till vinster och värdeutveckling i privata företag snarare än till välfärdens verksamheter. De fem största skolkoncernerna gjorde 2020/2021 ett samlat rörelseresultat på närmare 1,4 miljarder kronor. Skattepengar ämnade till barnens skola men som bolagen plockar ur, bland annat genom lägre lärartäthet. På liknande sätt ser det ut bland de stora vårdkoncernerna där ägare skär guld med täljkniv. 

– Skattepengar ska gå direkt till verksamheterna, inte till klippare och riskkapitalister. Vi behöver ta tillbaka kontrollen över välfärden och städa upp i oredan bland privata aktörer, säger Susanna Gideonsson. 

Rapporten Välfärdsgapet 2022 (pdf)