LO fakta - alla fakta

Det här är en berättelse om Sverige och hur det är att leva här. Är det sant att Sverige är fattigt land i periferin av den stora världen? Att få vill leva här. Lever vi i ett helvete som tillintetgör all företagsamhet och förhindrar framgångar inom alla områden? Eller lever vi i ett rosenrött paradis? Den här skriften syftar till att ge en bild av Sverige som kanske kommer att förvåna. Vi har valt att kalla skriften ”Sverige - svartmålat eller rosenrött” för att visa att bilden av Sverige behöver nyanseras.

Finanspolitiken har genom historien varit ett viktigt instrument för de styrande i kontrollen av samhällsekonomin. Gamla tiders kungar beskattade folket för att kunna skapa arméer till sina krig. Sedan 1809 års regeringsform är det endast riksdagen som har rätt att beskatta det svenska folket och det är den som beslutar över hur de insamlade medlen skall användas. Frågan är vilken frihet de har i detta värv? Elementär ekonomisk logik säger att utgifterna måste täckas av intäkter. Även om detta inte görs i nutid skall betalning någon gång ske. Skuldsättning innebär endast en uppskjutning av betalningen.

Denna rapport handlar om arbetsutbudet. Närmare bestämt handlar den om huruvida arbetsmarknadspolitiken har haft någon betydelse för att det efter ett decennium med massarbetslöshet finns människor som vill och kan ta jobben när de kommer och om sjukförsäkringspolitiken kan användas bättre i detta sammanhang.

I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående föräldrar och analyserar dess fördelningseffekter. Vi kallar det vi gör just laborationer, eftersom det inte är fråga om några förslag från vår sida. Analysen möjliggörs genom en omfattande simuleringsmodell1 med gällande regelverk och verkliga uppgifter om ett stort antal individer (som inkomster, skatter och transfereringar) som bas.

Moderaterna vill genomföra omfattande skattesänkningar. Hösten 2001 la de förslag som sträcker sig till statsbudgeten för år 2004 om att sänka skatterna med drygt 80 miljarder kronor netto. Större delen av dessa skatteförslag rör individskatter, vilket är vad vi studerar fördelningseffekterna av i denna rapport.

Vården, skolan och omsorgen är verksamheter som nästan alla i Sverige tycker är oerhört viktiga. Vi väljer att finansiera dessa verksamheter med gemensamma medel för att ingen av ekonomiska skäl ska tvingas avstå från dessa tjänster. Det finns ett starkt stöd för denna modell och för att prioritera dessa verksamheter.

Rapporten diskuterar kring ett antal frågeställningar kring efterfrågan, utbud och matchning av arbetskraft.

LOs yttrande över departementspromemorian Vissa skadeståndsfrågor vid kränkning (DS 2007:10).

Vi har skrivit det förr, men det tål att upprepas, att tandvårdsförsäkringen är en mycket viktig fråga för medlemmarna i LO-förbunden. Fokus har varit att tandvård har blivit för dyrt och att många därmed inte anser sig ha råd med den tandvård de behöver. Det finns en stor oro för allt större klasskillnader i tandhälsa – att man kan se i munnen vilken samhällsklass en person tillhör.

Att delta i facklig utbildning är en möjlighet som alla medlemmar och förtroendevalda har. Ingen medlem ska nekas för att utbildningen inte är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Den här foldern är till för dig som organiserar fackliga studier och som vill veta mer om funktionsnedsättning och tillgänglighet i facklig utbildning.

Denna rapport redovisar maktelitens inkomstutveckling under åren 1950-2005 i relation till den genomsnittliga lönen för en industriarbetare. Vidare följer vi upp diskussionen om bolagsstyrning från förra rapporten med en lägesbeskrivning av hur långt vi kommit när det gäller ersättningssystem och jämställda styrelser. Vi tar även upp tillväxten på den svenska riskkapitalmarkanden och ger en översiktlig beskrivning av fenomenet Private Equity. Detta är den nionde rapporten i Landsorganisationens (LOs) serie om den svenska makteliten.

Syftet med denna skrift är delvis att belysa brister som drabbar de sjukskrivna i dagens system. Men framför allt är ambitionen att teckna konturerna av det skydd och stöd som människor som drabbas av nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom bör få rätt till. Att skapa bättre förutsättningar för att stötta människor ur ohälsa och åter till arbete står i fokus.