Publicerad i Norrbottens Kuriren 19 juni 2017
EU-kommissionen har genom sin vitbok om EUs framtid öppnat upp för en diskussion som man hoppas ska leda fram till tydliga reformförslag innan valet till Europaparlamentet 2019. I det sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att kampen mot social dumping och osund konkurrens är en ödesfråga för hela EU-samarbetet.
EU-samarbetet är viktigt för Sverige. Vi behöver ett EU som värnar demokrati och mänskliga rättigheter i arbetslivet såväl inom EU som utanför.
Att LO i grunden är positiv till EU-samarbetet innebär inte att vi okritiskt accepterar EU oavsett utformning. Hur vi reglerar EUs inre marknad med fri rörlighet för kapital, varor, tjänster och människor påverkar vilka grupper i samhället som blir vinnare och förlorare. Om EUs regelverk underlättar eller i värsta fall tvingar fram konkurrens med löner och arbetsvillkor har samarbetet ingen framtid. Detta kommer leda till att EU på goda grunder uppfattas som ett hot av stora grupper på arbetsmarknaden.
I grunden är det så enkelt att fri rörlighet förutsätter reglerade arbetsmarknader för att bli socialt acceptabel. Annars kommer människor vända sig emot den fria rörligheten och i värsta fall börjar peka finger mot de mammor och pappor som tar sig till t.ex. Sverige för att försörja sina familjer istället för mot de oseriösa och halvkriminella företagen som hänsynslöst utnyttjar dessa människor. Utan likabehandling ingen fri rörlighet.
Vi måste säkerställa att svenska löner och arbetsvillkor ska gälla i Sverige. Så är inte fallet idag. Exemplen är oräkneliga.
I dag kör utländska aktörer gods från våra kombiterminaler till en ersättning som våra seriösa aktörer inte kan mäta sig med. Det resulterar i både dumpade priser på transporterna och dumpade löner, seriösa svenska åkerier med kollektivavtal riskerar att slås ut. För att inte tala om de slavliknande förhållanden som de utländska chaufförerna har på grund av detta.
I dag är det billigare att transportera en container via vägnätet i stället för på järnväg. I våra ögon är det, vare sig det rör sig om kombidirektivet eller regelverket om cabotage, utstationerad arbetskraft. Och då är det svenska kollektivavtal som ska gälla, punkt slut!
Ska vi förändra detta måste EU självt förändras, både lagstiftningen och EUs fördrag. Därför har LO startat en kampanj för att informera om vårt krav att ett socialt protokoll ska fogas till EUs fördrag som slår fast att grundläggande fackliga fri- rättigheter är överordnade de ekonomiska friheterna på EUs inre marknad. I grunden handlar det om att reglera vad som ska anses vara acceptabla hinder för EUs fria rörlighet av tjänster. Vårt krav är att likabehandling ska gälla för alla som arbetar på svensk arbetsmarknad, även de som tillfälligt sänds till Sverige för att utföra arbete. Ett sådant krav hindrar de företag som vill konkurrera med usla löner och arbetsvillkor. Men det är ett hinder som måste vara tillåtet om EU-samarbetet ska vara socialt acceptabelt.
Karl-Petter Thorwaldsson, LOs ordförande
Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande
Krister Johansson, ordförande i LO-distriktet i Norra Sverige
Robert Savela, ordförande för Transportarbetareförbundet, Norrbotten