Arbetsmiljön har blivit bättre
Frida Edvardsson är 25 år och fastighetsstädare i Norrköping. Hon städar trapphus. Frida Edvardsson är fackligt ombud på arbetsplatsen och varvar städjobbet med facklig tid.
- Våtmoppen har gjort att vi slipper bära de tunga hinkarna,säger hon.
Arbetsmiljön har blivit bättre, konstaterar Frida Edvardsson. Hon berättar om rengörningsmedel som inte innehåller farliga kemikalier och om våtmoppen med skaft som gjort att man fått bort hinkarna.
- Det var tungt att bära fulla hinkar i trapphus utan hiss. De som har jobbat i 30 år har utslitna knän och handleder. Sedan några år tillbaka använder Ekströms Fastighetsstäd, där jag jobbar, i stället våtmopp med skaft. Eller svep som de också kallas. Sedan kan det vara tufft ändå.
- En del halkar och skadar sig. Vi har svårt att ta emot oss eftersom vi har städutrustning i händerna.Nyligen var det en kollega som föll baklänges och skadade ryggen. Hon har fått gå ner i arbetstid för att klara jobbet.
Lönerna är låga i städbranschen
En annan tuff sida av städbranschen är att lönerna är låga. En nyanställd som arbetar heltid får ut ungefär 14 000 kronor i månaden när skatten är dragen. Frida Edvardsson säger att det är svårt för unga människor att få ekonomin att gå ihop.
- Då ska man flytta hemifrån och skaffa en egen lägenhet. Det blir en hård ekonomisk press. Sedan finns det ju de som vill sänka ungdomslönerna ännu mer. Jag förstår inte hur de tänker.
Frida Edvardsson berättar att det finns både fast anställda och vikarier på hennes arbetsplats.
- Vikarierna får alltid arbeta tillsammans med någon mer erfaren. Om de blir kvar i företaget blir de alltid fast anställda. Utbildningen sker alltså i jobbet. Det handlar om att hantera utrustningen, men också att hitta till olika kontor i Norrköping.
Organisera fler
Hon tycker att en facklig huvuduppgift är att organisera fler. Enligt henne var det många som lämnade facket när Alliansregeringen höjde a-kassan. När ”straffavgiften” infördes.
- Fler trygga jobb skulle leda till att fler gick med i facket. Det är lättast att organisera dem som har fasta jobb och arbetar heltid, men svårare med vikarier och de som jobbar deltid,säger Frida Edvardsson.
Frida Edvardsson vill också satsa mer på facklig utbildning. För henne handlar det om att lyfta fram hur viktigt det är att de anställda håller ihop.
- Vi måste förklara hur arbetslivet skulle se ut utan kollektivavtal. Då skulle de som söker jobb tvingas att bjuda under varandra när det gäller löner och arbetsvillkor. Och arbetsgivarna skulle kunna göra som de vill, säger hon.
- De som är med i facket har ett skydd. Man står inte heller ensam om det händer något olyckligt, som att man blir uppsagd.
Text och foto: Mats Wingborg
Läs LO-aktuellt: Tema Kongressrapport 2016 - Sverige kan bättre.
Tidningen kan beställas från LO-distribution.
• Lägstalönen är den lägsta lön en viss person garanteras och kallas ibland också för minimilön. LO brukar använda begreppet lägstalön.
Också begrepp som ingångslön eller begynnelselön kan höras i debatten, företrädesvis från arbetsgivarhåll men de är mer oprecisa begrepp eftersom ingångs- eller begynnelselönen inte nödvändigtvis är lika låg som lägstalön, inte ens i de branscher där relativt många anställda tjänar just en lägstalön.
Tvärtom är inte heller alltid lägstalönen enbart en ingångs- eller begynnelselön, utan den kan också vara en lön som en anställd har haft i många år.
• Lägstalönen är differentierad. Differentieringen kan avse bland annat bransch, ålder, yrke och år av erfarenhet i branschen. Därför finns det inte en särskild lägstalön för länder som Sverige där den regleras i avtal och det är i allmänhet svårt att säga vilken nivå lägstalönen är på.