Foto: Lars Forsstedt
De flesta friskolor i Sverige drivs i vinstintresse
- År 2020 gick nästan fyra femtedelar av friskolepengarna till vinstdrivande aktiebolag, jämfört med hälften för 20 år sedan.
- Fyra av tio friskoleelever, 147 000 elever, går i de fem största skolkoncernernas skolor. Vinstdriften leder till koncentration och oligopol, dvs en marknad som domineras av ett fåtal aktörer.
- Sverige är unikt i att tillåta skattefinansierade skolor att dela ut vinst till ägarna. Andra länder visar att skattefinansierade friskolor är möjligt utan att drivas av vinst. En vinstreglering skulle ge större utrymme till friskolor som inte har vinsten som drivkraft.
- När friskolereformen genomfördes var visionen att ge glesbygdsskolor, föräldrakooperativ och idéburna aktörer en chans. Men rapporten visar att på dagens skolmarknad är de alternativen mycket få i relation till de vinstdrivna aktörerna.
- I landsortskommuner och mindre städer är det ont om fristående skolor. De flesta har etablerats i större städer och storstadsregioner där det är tätbefolkat och elevunderlaget mest lönsamt.
- Utländska ägare, alltifrån amerikanska riskkapitalbolag till kungadömet Kuwait, har sökt sig till den svenska skolmarknaden, lockade av de stora vinstmöjligheterna.
Rapporten är skriven av journalisten Kent Werne.